hanes uppdrag längre norrut och finner det ”bättre uppskjuta är praecipitera.”76 Fernaeus hade med sin kaplan Carl Busk tillträtt kommissionen först i hemsocknen, främst för att representera den lokala sakkunskapen men också för att någorlunda fylla rummen efter Watz, Fontelius och Laurentii. Han behövde knappast befara bli besvärad vid fortsatta rannsakningar i andra socknar, ett skäl de övriga väl kan ha tagit hänsyn till. Den besynnerliga omsorg särskilt prästerna har om presidentens fortsatta värv i Norrland kan däremot bottna i en allmän motvilja mot en procedur, där deras synpunkter på bevisning och straffmätning rönt så ringa förståelse bland domstolens ledande jurister. Alla lämnar därmed kommissionen utom Lundius, Åkerman och Häggebohm, som bistår Rosenhane vid den sista rannsakningen i Delsbo. Denna inskränker sig dock till ett summariskt förhör, avslutat med en allmän maning till allmogen att flitigt utleta sanningen av sina barn och till kaplanen att vinnlägga sig med läsande och sjungande, att därmed omvända de förförda. Inga domar avkunnas."’^ Från Delsbo avfärdar Rosenhane också ett brev till konungen, där han motiverar varför kommissionen avbrutits. Förutom till sitt uppdrag i Västerbotten hänvisar han till att snart sagt samtliga kommissarier nu är ”för åtskilliga orsaker och hinders skull tillbaka gångna.” Han är visserligen beredd att om KM så önskar återuppta rannsakningarna längre fram, men föreslår, att handläggningen tills vidare överlämnas åt underrätterna och prästerna, de senare ”att med allvarsamma böner strida emot detta onda.”^*^ Två dagar senare, i ett brev till rikskanslern, uttalar han sig dock mera i klartext. Innan rannsakningarna i landskapets södra delar återupptas, önskar han klarhet om de tveksamma punkter som yppat sig under kommissionens arbete. Vidare måste han få avlägga rapport och uppvisa protokollen, innan han medverkar i fler domar, ”eftersom de mesta än kunde inclinera till condemnationem.”^® Faktiskt tar han dock befattning med rannsakningarna i Norrala vid sin återresa i början av april. Han lovar därvid utverka KM:s ellei; hovrättens förklaring över de där anklagade.^” Det blir härefter Erik Nerbelius som i häradsrätterna kommer att fortsätta undersökningarna. Från slutet av maj till in på nyåret 1674 genomför han Stiernhööks prot. (Jär\'sö) 13—15.2.1673. Ekdahls saml. Vitt.akad. Jfr Hanzén, s 81. Hanzén, s 100 f. 78 ibid., s 103 f. 7ö ibid., s 105 f (feldaterat 23.2) — De i brevet antydda tveksamma punkterna kan sammanfalla med Memorialets. Jfr ovan s 142. 80 Hanzén, s 144, 162, 165 f. 182 f. Protokollen saknas. Trönö socken synes emellertid inte ha deltagit i denna rannsakning 3.4. 149
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=