115 stora allmänhotens, utgör en mot samhället.» Dalman medgav att grymma straff för grova brott och alltför stränga straff för lindrigare brott icke visat sig ha minskat brottens antal; tvärtom har borttagandet av de förra och nedsättandet av de senare haft gynnsamma följder. Men att helt taga bort dödsstraffet har bevisligen icke haft lyckliga följder för eivilisationen och moraliteten, hävdar han, och anför som exempel en rad stater, där dödsstraffet upphävts men efter en tid åter måst införas. Han stöder sig därvid bl. a. på uppgifter i en tidigare anonym skrift »Om dödsstraffets befogenhet och lämplighet», vars författare — Richard Kleen — enligt Dalman klart visar, att antalet mord i vissa schweiziska kantoner var avsevärt mindre före dödsstraffets borttagande där än efteråt. »I sanning», utropar Dalman, »det är djärvt av en professor vid ett universitet, hr Olivecrona, att i sin bok om dödsstraffet (sidan 131) våga förklara ett sådant resultat fördelaktigt! Och om sistnämnde författares suppositioner angående förhållandet inom de smärre tyska stater, Nassau, Oldenburg och Anhalt, samt i de nordamerikanska provinserna Michigan, Rhode Island och Wisconsin, där dödsstraffet jämväl under de senare 15 å 16 åren varit avskaffat, icke stödjer sig på mera noggranna och tillförlitliga uppgifter, förtjäna de verkligen bra liten trovärdighet.» Dalman är också noga med att registrera abolitionisternas nederlag i Österrike, Wiirtemberg, en rad schweiziska kantoner, de italienska staterna, Belgien och Frankrike. Överallt har det visat sig —enligt Dalman — att antalet grova brott ökat, så snart dödsstraffet avskaffats. Dödsstraffet är också kvar i de amerikanska staterna utom ovannämnda tre — men egentligen, säger Dalman, är frågan ganska likgiltig när det gäller USA, »enär, som man har sig bekant, det där går ganska väl för sig att strafflöst slå ihjäl folk på gatan eller att skjuta varandra i dueller o. s. V.» Beträffande Portugal uttalar författaren sitt tvivel på uppgiften att orsaken till att dödsstraffet där upphävts skulle ha varit att inga mord skulle ha förekommit i landet på 10 år; det är nog också tveksamt, mcnar han, om upphävandet verkligen kommer att minska antalet mord, »vilka där långt ifrån äro sällsynta». Och vad slutligen Finland beträffar, där dödsstraffet varit suspenderat sedan 1826, »lärer, efter vad vi hört från tillförlitligt håll uppgivas, brottsmålsstatistiken utvisa ett nära fördubblat antal mord och dylika brott mot person än under de föregående 40 åren». Dalman vill m. a. o. i likhet med författaren till »Om rättvis försoning för hans brott
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=