34 influenserna på militärstraffrätten utövade emellertid inte den allmänstraffrättsliga reformdiskussionen utan genombrottet för det preussiska disciplinsystemet. Liksom tidigare rekryterades soldaterna i allmänhet utan hänsyn till nationellt ursprung. Soldatmaterialet var ohyggligt dyrt att anskaffa och utbilda. Det förhärskande infanteriet var utrustat med bajonettförsedda musköter med låg eldkraft. Krigskonsten kom härigenom att präglas av tröghet, formalism och fr.a. försiktighet. Taktiken byggdes ut till en fulländad konst att manövrera trupperna under en enda befälhavares ledning; det taktiska målet bestod i att leda egna styrkor till positioner, vilka var bättre och fördelaktigare än motståndarens; batalj fick levereras först när motståndaren var taktiskt slagen för att spara det egna dyrbara soldatmaterialet.^^ Denna manövertaktik krävde dock att trupperna kunde röras med matematisk exakthet. Begreppet disciplin kom härigenom vid sidan av sitt hävdvunna rättsliga innehåll att bli liktydigt med sätt att effektivt förflytta trupp.Denna disciplin kunde endast uppnås genom perfektionistisk exercis och drill. Målet med drillen var att förvandla soldaten till ett fullständigt passivt redskap för förmannens vilja. Utbildningen skedde med hjälp av prygel och fuktel,^^ varigenom disciplinen bokstavligt talat slogs in i soldaternas kroppar. Sitt genombrott fick detta utbildningssystem på repressiv grund i Preussen. Efter Fredrik den Stores insatser på 1700-talets slagfält blev prygelexercisen skolbildande för militär pedagogik i hela Europa. Rättshistorisk betydelse fick prygelkorrektionen när den kunde inordnas även i ett militärstraffrättsllgt sammanhang. Hur denna utveckling succésslvt förlöpte visas i detta kapitel. 2. hcnteratiominstitutet — en lösning av det militärstraffrättsliga ekvivalensproblemet Krigsartiklarnas stränga straffsatser komi praxis att tillämpas strikt av de militära underinstanserna, vilka likt allmänna underdomstolar var skylDelbriick 1920 s. 304 ff. Jähns 1891 passim, särsk. s. 2288. Lehmann 1887 s. 68 ff. Ritter s. 24 ff. Dangelmaier 1891 s. 55 f. Jmf. definitionen av discipline militaire i den stora Encyklopedin: »c’est le gouvernement ou la maniére de conduire & diriger les troupes. Des troupes bien disciplinées, sont des troupes qui ont des bons réglemens, & qui les observent exactcment. Ainsi la discipline militaire consiste dans les réglemens & les ordonnances pour le service militaire, tant å la garnison ou au quartier, qu’en campagne & elle comprend aussi Texecution de ces mémes réglemens.» Jmf. även Hiille, art. Disciplinarstrafe i HRG. Fuktelstraff innebar att straffutdelningen verkställdes med slag av sabelns flatsida. Jähns 1885 passim. Jähns 1891 s. 1912 ff. Ritter s. 24 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=