XV 9. 1877 års kontrovers om vatten- och brödstraffet inom det militära 257 XIV. 1878 års politik 1. Lantmannapartiets ställning inför möjligheterna till ett partisplittranderegeringsförslag i försvarsfrågan till 1878 års riksdag 2. Partiets sammanhållning — försvarsförslagets primära syfte 3. Krigslagsfrågan i lantmannapressen 4. Krigslagsmotionernas partisammanhållande betydelse . 268 5. Varför uppmärksammades det kungliga krigslagstiftningsprerogativet just 1878? 6. Krigslagsreformen och krigslagstiftningsprerogativet inför utskotten 7. Reformförslagen under debatt i kamrarna . 8. 1878 —året då krigslagsfrågan blev kammarsplittrande 278 9. De omedelbara försvarspolitiska effekterna av de militära lagförslagens fall XV. Krigslagsreform 1. Att byta bort krigslagstiftningsprerogativet mot ökad värnplikt 2. Ett fåfängt försök att lägga även den militära disciplinrätten under samfälld lagstiftningsmakt 3. Krigshovrättens förslag till ny militär strafflag . . . 289 4. Justitierådet Knut Olivecronas doktrin omstraffhumaniseringens beroende av konungens krigslagstiftningspre260 260 264 266 270 272 . . 274 281 282 282 286 291 rogativ 5. Det kungliga krigslagstiftningsprerogativet används i strid mot vilande grundlagsförslag 6. Var 1881 års krigslagar ett lagverk grundat på straffhumanisering och förbättrad rättssäkerhet för underlydande? 295 296 Sammanfattning 298 På väg mot en ny militär rättssäkerhetskris XVI. Juristopinionen — en stöttepelare för den militära överdomstolsorganisationen 1. von Steyerns förslag till ny militär överdomstolsorganisation 2. Remissdomstolarna till försvar för principen ommilitärdominansens nödvändighet 302 303 303 305
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=