XIV 2. Krigsdomstolar och ständerpolitik 1847/48 och 1850/51 175 3. Att sammansätta en krigshovrätt 3.1. Stephan Creutz’ förslag 3.2. Ett kungligt alternativ till Creutz’ förslag . . . 184 4. Krigsfiskalskontroll på avskrivning 178 178 185 Sammanfattning 188 På väg mot en militär straffrättsreform XI. Sociala, försvarspolitiska och rättsliga bakgrundsfaktorer av betydelse för den militära rättssäkerhetsfrågans vidare utveckling 1 Folkrepresentation och kammarpartier . 2. Det försvarspolitiska komplexet .... 3. Den allmänna rättsutvecklingens karakteristiska drag — betoningen av den enskilde individens fri- och rättigheter 208 4. Det internationella militärrättsperspektivet 209 4.1. Den internationella militärrättsdoktrinen . . . 209 4.2. Tyska rättsregler angående missbruk av militär befälsställning XII. Militärstraffrätt och krigsdomstolar i svensk riksdagspolitik intill 1873 års kompromiss i försvarsfrågan 1. 1868 års riksdag: Hur nödvändig eller onyttig var egentligen Krigshovrätten? 2. 1869 års riksdag: ökat tryck mot det militära domstolsväsendet 3. Militärrättens försvarspolitiska värde börjar framtona 221 4 Krigsrätterna dras in i reformperspektivet . XIII. Krigslagsrevisionen tar politisk form 1. Den politiskt myndiga opinionen ställd inför möjligheten av ettårig värnplikt 2. Två kritiker av militära missförhållanden: S. A. Hedlund och Axel Adlersparre 3. Opinionsbildande rättsaffärer 4. Rättsaffärernas omedelbara resultat: ett angrepp mot vatten- och brödstraff som disciplinär påföljd . . 5. Krigslagsproblemet under riksdagsdebatten 1875 omettårig värnplikt 6. Oscar II:s långsiktiga upprustningsplaner . 7. Jaegersborgsaffären — disciplinrättens vardagspraxis? 8. Tanken på militärstraffreform segrar —av hänsyn till försvarskostnaderna 195 196 . . 196 203 211 212 212 217 . . 223 228 228 232 235 . . 241 242 . . 244 248 251
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=