75 nen.’^ För lägersmål med annans hustru utgår enligt Frostatingslagen och Bjarkeyarrätten tredubbel, personlig rätt till den förorättade äkta mannenJ- Enligt Borgartingslagen gäldas i detta fall till mannen 6 marker F X 38 (NGL, 1, s. 226): — — — En einn maÖr seal taca rétt å friälsri cono bverri nema a festar cono manns. par seal faÖir taca oc festar maör slican sem hverr er borinn til. F III 13 (NGL, 1, s. 152): En ef maÖr legzt med festar kono sinni. pa giallde han nanasta nid fullrette Bj 68 (NGL, 1, s. 317). F XI 12 (NGL, 1, s. 232): Hvern rétt er fadir å å dottur. — Madr hverr a fullrétti a festarkonu sinni iamt sem eigincono sva lengi sem scilt er. en ef hon sitr heima d födur fleti eda brådur. pä eigu peir oc fullrétti å henni sem festarmadr hennar. F XI 1 (NGL, 1, s. 229): Ef madr leypr å brott med festarcono manns. pä seal hann beeta honum fullrétti er festa hafdi innan peirra .xij. mänada er hann festi hana. nema fyrir peirra naudsynia sacir se frestat er scildar eru t kristnum rétti. oc sva födur hennar oc fullrétti: Bj 125 (NGL, 1, s. 326). F X 37 (NGL, 1, s. 226). Um réttarfar kvenna ef lostnar verda. Nu er um réttarfar evenna. Hverr madr ä fullrétti um cono sina. haulldr ä merer .ii), ef hon er lostin. En eckia seal siolf hafa rétt sinn. oc sä soecia er hon vill. slican rétt er sä ätti er mest ätti hana. En ef m^r verdr lostin. pä seal sä taca er nänastr er slican rétt ä henni sem hann ä at taca ä sialfum ser. En ef hon siolf seal pann rétt hafa. stefni sä ping er såenari er réttr. Bj 126 (NGL, 1, s. 326): Slikan rétt ä fadir at taka ä dåttur sinni sem ä siälfum ser, ok svä brådir ä systur. G 197 (NGL, 1, s. 70): Um réttarfar. Nv a madr a dottor sinni. xda a systur. slican rett sem a siolfum ser. at einordom rette. ef madr liggr med henne, oc sva a peim konom ollom er bann er arftake at. oc a peirri kono er hann hever i gridi med ser. ef hon a engan ervingia sér her a lande. G 52 (NGL, 1, s. 28): Slican rett a hverr madr a kono sinni. sem a siolfum scr. G 57 (NGL, 1, s. 30): Ervingi seal rett taca a kono hverri. nema hon eigi ser boanda. G 201 (NGL, 1, s. 71): Vm réttarfar. a festarkono mannz. Nv a madr a festarkono sinni ef madr liggr med henne slict sem hann a at leysa hana or hershondom med. hvigi mikinn rett sem ervingi hennar a. a henne. Jfr G 51 (NGL, 1, s. 28): Sina festarkono seal hverr hallda ef herr ferr a land värt. ef hanom er boden med vattom. En ef hann kvedr nei vid. oc vill eigi hallda festar kono sina. pa segir hann sialfr festum i sundr. Nu verdr festar kona mannz hernumin. pa er hann skylldr at fara efter henne, oc leggia merer .ii), til at leysa hana ut. en ervingi pat er auc skal. Fästemannens personliga rätt vid förgripelse på hans fästekvinna uppgår således alltid till tre marker, oavsett om giftomannens rätt i samma sak enligt den sociala gradskalan är högre. Man har här ett nytt exempel på tremarksbotens centrala och grundläggande ställning i den personliga rättens system. Anmärkningsvärd är också tremarksbotens identitet med det belopp, som erlägges för personens lösande ur träldom. 72 F V 25 (NGL, 2, s. 505) Fyrir aigin cono mannz er preualldrr rettrr. Ef ef madr Itegs med cono mannz giallde hanum prinna rette. En ef hann vill teigi. pa sttcmni honum ping. oc boete hann par .iii. rettom. eda fare utlagr. eda syni med lyrittar teidi. Bj 122 (NGL, 1, s. 326): Ef madr liggr med konu annars manns. pä ä buandi hennar prenna réttu ä henni. ok sceki ä moti.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=