65 fredlöshet också skolat i kraft av laga dom följa å gärningen, är därför icke säkert.^^ Att en av stadgandets redaktioner som alternativ till fullrättens tagande nämner »böter» {betr) och »utkrävande av full gottgörelse» {halda til fullnaöar), är snarast ägnat att öka oklarheten i fråga om de rent rättsliga påföljdernas omfattning. Lika litet bevisande är ett annat ställe, som blivit anfört som stöd för åsikten om fullrättsbotens utsträckning till sår. Rörande tingsfrid heter det här i anslutning till en samvästnordisk regel att den personliga rätten för tingsmännen under vistelsen på tinget ökas till dubbla beloppet; fördubblingen säges gälla med avseende å »ord», varmed tydligen åsyftas de muntliga ärekränkningar, som kallas fullréttisorö, och »alla tillfogade våldsgärningar» (qU avunnin verk).*^ Uttrycket åvunnin verk torde liksom det synonyma dverk kunna användas icke endast om sår utan jämväl om andra våldsgärningar mot person.^® Ur den anförda formuleringen torde därför ej kunna dragas annan slutsats, än att fullrättsboten för alla sådana våldsgärningar, som redan under vanliga förhållanden voro belagda med denna bot, fördubblades, därest de förövades under tingsfrid; någon tydlig upplysning om vilka dessa våldsgärningar voro får man icke här. Däremot finnas två andra formuleringar av tingsfridsstadgandet, av vilka det ena ställer fullrättsbotens utsträckning till sår, det andra även dess utsträckning till dråp utomvarje tvivel, i det att dessa våldsgärningar här uttryckligt nämnas jämte slag.^^ Ett stöd för denna mening kunde dock hämtas från analogien med följande stadgande: Grågås II 169 s. 202: Ef madr tekr mini satt vm leg orÖz save en rétt pann er mxltr er ilögom. enn pat ero .viij. avrar ens v.ta tigar vi. alna avra. oc verör hann sekr vm pat vi. morkom oc a hver söc pa er vill. enda er pa glapiö legordz sökin. oc a hver at taca upp söc pa er vill oc sakia til laga. Ef maör sekir legorÖz söc handsellda oc tekr mini satt en pa mundi, hann at hann scyldi feit hafa oc varöar honom pat fiör bavgs gard. Se ovan Grågås I a 56 s. 97: Godi sa er ping htclgi a par hann seal par ping htxlga enn fyrsta aptan er peir coma til pings, seal réttr manz halfo avkaz mepan a pvi pingi er i ordom oc i ölloma unomverkom. Jfr Grågås II 283, s. 315: Sa madr er hann lysir sär eda drep. Hann seal nefna ser vatta ii. eda fleire. I pat vetti. at hann lysir lavglysing a havnd. N.o sär eda drep. oc quepa a hver a verc ero. hvart sem er heilund eda holund. eda mergund. eda sva pot pav se avnor a verk er metaz atti sem hin meire sär. oc sva ef in mini sär ero at nefna pa til. Hann seal nefna hvarntvegia pan er hann lysir ahönd. oc pan er a er unit, oc pan in .iii.n er hann lysir fyrir. Grågås I a 101, s. 177: Ef madr drepr man eda sarir a pingom. Stadgandet är i Konungsbök avbrutet men suppleras av Staöarhölsbök, Grågås II, s. 352 (322): Ef madr drepr man eda sorir a pingom eda a leidumhelgadum. oc vardar pat scog gang enda eykz par réttr manz hälfo. Staöarhölsbök har ytterligare följande formulering (a.a., s. 353): Nu drepaz menn eda saraz eda vegaz a alpingi. oc eykz pa hälfo réttr peirra manna er a er unit. — Om tingsvägshelgden se även Grågås I a, 61, s. 111 f.: En leiö 5 Hjärne
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=