50 I seländska och skånska rättskällor uppräknas vissa helgtider, under vilka lagsökningar i allmänhet icke må företagas.'^ Bland dessa helger, av vilka de flesta äro av kyrkligt ursprung eller åtminstone sammanfalla med kristna högtider, nämnas tvenne, som med stor sannolikhet kunna föras tillbaka till hednisk tid: hösthelg och ledungshelg. Från rättegångsförbudet gäller enligt skånsk och seländsk rätt ett enda undantag. I tjuvnadsmål kan även under helg talan föras å tinget, och helgfriden fritager icke den för sådant brott anklagade från att fullgöra sin bevisningsskyldighet. Även Jutska lagen förutsätter, dock utan att nämna vare sig ordet »helg» eller de särskilda »helgerna», att tider finnas under årets lopp, då man i allmänhet är fredad mot lagsökning, men undantager uttryckligt från denna »frid» mördare, tjuvar och rånsmän."^ Intet hinder torde möta antagandet, att »ledungshelgen» varit känd även i jutsk rätt och att undantaget från »helgernas» rättegångsförbud även här ursprungligen varit begränsat till tjuvnad, varmed först senare vissa andra särskilt avskydda brott i detta avseende blivit likställda. En påtaglig beröringspunkt mellan ledungsrätt och landsrätt i avseende å tjuvnad är härmed funnen. Ledungsrättens jurisdiktionsstadgande handlar endast om tjuvnad, och endast om tjuvnad ha under »ledungshelg» och andra »helger» rättegångar kunnat föras i hembygden enligt landsrätt. Till denna iakttagelse torde förklaringen av det ledungsrättsliga stadgandets begränsade innehåll böra anknytas. Anledningen till att Jutska lagen upptagit ett stadgande om ledungsskeppets jurisdiktion, som endast behandlar tjuvnadsmål kan ej ligga däri, att de regler, som här givas, skulle varit avsedda att under ledungshelgen tillämpas på dylika mål också i hembygden. Om något sådant finnes ESL II 49 (GDL, 2, s. 122): htla h^elgh. ok fasta halgh. ok paska halgh. ok pingtz dagha balgh. ok höst halgh. ok lethings halgh. tham a man at nytx um alla mal utan um thyufnath at man tarf ay sokn sivara. jEn sin thyufnath ma man söka am ival innan halgh sum utan. JEn komhar siva at nokar man takar thyuf ok ivil föra innan halgh til things, tha thar fora. at man skal ay taka saklös man ok forkomma hanum math thiufs sak. ok komma ay andra man til things an the han hithar til. tha ma ay thing math minna ivara. an math fyra man ok tyivgha. SkL IV 38 (Skånska stadsrätten): Umbuzman ma ey sökia bonde a thing om höst haligh oc ey vm Jule halgh och ey vm faste halgh. oc eig vm pasche halgh. oc ey lethings helg. oc ey mathen konungs giald takx. SkL I 148: Fastu halgh allar annar halgh ma aldrigh dugha piufi til pat at han seal ey iarn bara. oc skiara sic fora piuf sac. oc j hivarra halgh ma man lösa sit eyt par han kiannir pat fore piuf stolet allar ran takit. Jfr SkL II 99. Jfr även Roskilde stadsrätt, 5 (GDL, 5, s. 176): a tempore e.xpeditio regis ad locum conuenerit nominatum; Holbeks stadsrätt, 21 (GDL, 5, s. 192). JL II 6 (GDL, 3, s. 128 ff.): — — — sannendmen oc raansnefning mughe suera um thet. ther the ar laulic tilkraf alle time a arat ther thing haldes forthi at morther oc thyf oc raansmen the frithe engi man.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=