Bilaga 2 Gulatingslagens ölgillesdomstol Det institut i den fornnorska Gulatingslagen, ölgillelagets jurisdiktion,^ som här skall behandlas, har av vissa forskare på den västnordiska rättshistoriens område,“ blivit sammanställt med jurisdiktionen ombord å handelsskepp, sådan den omtalas i två av den fornnorska Bjärköarättens bevarade fragment.^ Analogien mellan dessa båda rättsinstitut är också, trots åtskilliga olikheter dem emellan, påtaglig. Ett studium av den fornnorska skeppsjurisdiktionen har emellertid lett till påvisande av dess särskilt nära frändskap med motsvarande jurisdiktion inom fornsvensk rätt, icke blott den svenska Bjärköarätten utan framför allt den svenska ledungsrätten (»rodarätten»).^ På grund av nämnda uttalanden i tidigare litteratur har det varit naturligt att i detta sammanhang också företaga en närmare undersökning av det åsyftade institutet i Gulatingslagen. Efter sitt genomförande har denna undersökning befunnits alltför tyngd av enskildheter, som äro främmande för jämförelsen mellan Bjärköarätt och ledungsrätt, för att det skulle synas lämpligt att låta den ingå som ett led i ett häråt ägnat arbete. I stället framlägges den nu som en fristående liten uppsats. Gulatingslagens stadgande omölgillelagets jurisdiktion lyder så: G 187. Umdeilld at oldrhusi. Nu deila menn at oldrhusi. at monnum drumum. pa scolo peir ut ganga er deillt hava. oc koma aftr um morgon, er menn vacna. pa megii menn doema um scec peirra par sem a pingi. ef peir kunnu log. Sessar mannz here vitni meö hanom. leÖa matunautar. a^Sa nasessar. aÖa oldryckiar. ef eigi ero hinir viÖ. pat seal standa er peir hera. foera ecki andvitni a m.6t peim. En hver maÖr er holfo dyrri at rette sinum par en heima. Nu megu peir setia pa scec par. ef peir kunnu log. ellar a ping skiota. Nu mtxlir pat armaör. ^etla lendr maör. at peir hava misdeillt. peir kveÖa viÖ pvi nei aller. pa seal hverr peirra taca hoc i hond ser. oc sveria pess aller at peir drticku par sattlega. Nu er sa saklaus er sverr. en sa a bauge » G 187 (NGL, 1, s. 68). - K. Maurer, Vorlesungen iib. altnord. Rechtsgesch., 1:2 (1907), s. 41 ff. Även Fr. Brandt, Forelxsn. ov. d. norske Retshist., 2 (1883), s. 423, nämner de båda instituten i omedelbart sammanhang med varandra, dock utan att närmare utveckla jämförelsen. 3 Bj II 42, IV 172, 173 (NGL, 1, s. 313 f., 335 f., 4, s. 73). * Ämnet bchadlas i min ännu otryckta avhandling Bjärköarätt och ledungsrätt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=