76 var redan nu den j)räst, som häradsbönderna i regel vände sig till i andliga frågor. Det är enligt Tarangers mening evident, att om begreppet bärad någonstädes i norsk rätt möter i sin ursprungliga funktion så är det i Borgartingstags oeb Eidsivatingslags kristenriitter, tillgång till äldre källor för en bestämning av biiradsbegreppet saknas i varje fall i det norska källmaterialet. 1 Gulatingshicfs stddgdndcn förekommer som distriktsbestiimningar fylket oeb bäradet. eburn antalet indelningsenbeter bär är mer differentierat i det att även fjärdingen oeb åttingen omtalas som nnderindelningsenbeter av fylket. Enligt Taranger medger lagens språkbruk ej annan tolkning av begreppen åtting oeb fjiirding än att de som indelningsenbeter representerat 18 resp. 14 av fylket. I lagens kristenrätt, kap. 8 oeb 10, stå begreppen »fjärdingsmiin» oeb »ättingsmiin» i direkt motsättning till »alla fylkesmän» på sådant siitt att tvivel ej kan råda om att de förstnämnda begreppen klart framsta som funktioner av det senare. Om således uttryeken en fjiirdedel resp. åttondel av fylkesmiinnen i kap. 10: 5 är att uppfatta såsom åsyftande miinnen från en fjiirding resp. åtting oeb bär stå som motsats till det samlade fylkets miin. så torde detta vara förbållandet iiven i kap. 12, ditr endast distrikten fjiirding oeb åtting omtalas. Taranger ansbder sig diirför till den av Keyser oeb \ issa andra forskare omfattade meningen, att åtting i Gulatingslag står för 18 av fylket, en indelningsenbet som sannolikt upjikommit genom balvering av fjärdingen.® Till belysning av förballandet mellan fjiirdingen oeb åttingen å ena sidan oeb bäradet å den andra anför Taranger b.la. statlgandena i Gulatingslag kaji. 200, varav framgar att en man, som var missnöjd med utgången av den talan ban fört på fjiirdingstinget oeb som var berövad möjligbeten av att föra sin talan vidare till fylketinget, därför att bans motjiart åtnöjt sig med fjärdingstingets dom, ägde rätt att bänskjuta sin sak till prövning (pa fylketinget) av »utbäradsmän, som ej tillhörde thing-soyii^. Enligt Tarangers mening kan detta stadgande omöjligen tolkas på annat siitt än som innebiirande att fjärdingstinget varit sammansatt att män från flera bärader t)eb att biiradet f()ljaktligen varit en underindelningsenbet inom fjiirdingen.® Mot denna indelning av fylket i fjärdingar, åttingar oeb bärader svarar enligt stadgandena i Gulatingslags kap. 11 oeb 12 de kyrkliga indelningsenbeterna fylkeskyrkor, fjärdingskyrkor, attingskyrkor oeb bäradskyrkor. 1 sin diskussion av förbållandet mellan dessa kyrkliga indelningsenbeter inom fylket polemiserar Taranger mot en teori av Keyser, som gar nt pa alt i (iulatingslags kustfylken l)eniimningen bäradskyrka utbytts mot beniimningen fjiirdingskyrka oeb åttingskyrka allteftersom fylket varit uppdelat i fjiirdingar eller åttingar, en indelning som ursprungligen skulle ba sammanfallit med bäradsindelningen. Enligt denna mening skulle saviil fjärdings- som åttingsindelningen ba varit baserad på biiradernas antal. Detta antagande stiimmer emellertid enligt Taranger ej med det förbållandet att samtliga fylken inom Gulatingslag utom Sunninore oeb Egdafylke var underindelade i fjiirdingar. Om man nu lagt bäradsindelningen till grund för indelningen oeb om det endast giillt att finna en ny beniimning pa detta urgamla distrikt så borde det
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=