74 f()rls under vikingatiden och då ersatt äldre organisationsformer, en uppfattning som på anförda skäl kritiserats av Holmsen.^ Den forskare, som tidigast upptog frågan om häradet och dess funktion i Xorge till en mer ingående behandling, var A. Tnranger. I en uppsats, publicerad redan 1887,- sammanfattade Taranger resultatet av en undersökning angående häradsbegreppet sådant detta framträder i den äldsta bevarade norska lagstiftningen och då särskilt i de kristenrätter, som gällde för Borgartingslag och Eidsivatingslag, nedskrivna under decennierna omkring 1100talets mitt. Då hänvisning till Tarangers intressanta undersökning saknas i KL:s litteraturförteckning beträffande häradet, kan det vara påkallat att här i korthet erinra om huvudpunkterna i Tarangers resonemang och i starkt sammandrag redovisa hans argumentering: ur denna har dock uteslutits polemiken mot vissa företrädare fiir en äldre historikerskola, främst författare som Keyser, Maurer, Hertzberg och Sars. I Borgartingslags äldre kristenrätt möter två skilda distriktsbeteckningar, fylket och häradet. .Vntalet fylken inom lagförbundet är enligt lagen tre och hiiradet omtalas i lagen alltid på sådant sätt att det klart framstår som en underavdelning av fylket. Av kristenrättens stadganden framgår vidare, att häradet otvivelaktigt ;ir identiskt med kyrksocknen, hiiradskyrkan är sockenkyrka och häradsprästcn sockenpräst; i lagens språkbruk är således en klar identitet genomförd mellan härad och socken. Det härad, varom här är fråga, :ir enligt Taranger utan tvivel den gamla thing-sogn, en fast organiserad tingskrets vars territorium kom att hli identiskt med kristenrättens kyrksocken. Denna territoriella överensstämmelse mellan härads- och sockenindelning framstår för Taranger som helt naturlig: allt talar för att man vid sockenindelningens genomförande skulle replicra på den redan existerande äldre häradsindelningen. Taranger anför ur källmaterial från högmedeltiden åtskilliga heliigg för att denna territoriella identitet mellan härad och socken då iinnu kvarlevde, ehuru hiiraderna vid denna tid ofta kommit att uppdelas i)a två eller fler socknar. .Såsom exempel anför Taranger Vettehärad i Bohuslän, som på biskop 0ysteins tid var underindelat i ej mindre än fem socknar. Om således häradet i den kristenrätt, som gällde för Borgartingslag, framstår som den territoriella enhet, varpå sockenindelningen i princip vilade, har likviil indelningen i hiirad enligt Taranger haft en äldre föregångare i skipreideindelningen. Häradsindelningen har emellertid uppenbarligen kommit att överleva ej blott den senare sockenindelningen utan även den tidigare skipreideindelningen. .\ven om häraderna i vissa fall, såsom exempelvis när det giiller \'ettehiirad, sammanfallit med skipreiderna så måste detta snarare betecknas som ett undantagsfall än som regel.3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=