V. HÄRADET I den sammanfattning av det aktuella forskningsläget beträffande häradet i Norge, som lämnas i KL, framhäller Solvi Baiicje Sogner att häradet av en äldre historieforskning uppfattades som en underavdelning av fylket och som en ursprunglig administrativ indelningsform, som varit tilllämpad över hela landet; beträffande häradets utsträckning och funktionsområde rådde dock oklarhet. 1 sin gradualavhandling (1911) gick N. Tunberg emot denna uppfattning och gjorde gällande alt häradet som officiell indelniugskrets under fiirhistorisk tid uppstått i Danmark och därifrån via Sydsverige kommit till Bohuslän. Xär begreppet härad i Norge återfinns utanfr)r delta landskap så har detta sin förklaring i att begreppet uniter i två väsentligen skilda betydelser, nämligen dels som bygd i största allmänhet —den äldsta och ursprungliga hetydelsen, i vilken ordet fiirekommer i samtliga norska landskap utanför Bohusliiii —och dels som det judiciella härad, varmed avsågs ett rättsligt organiserat distrikt. Bull godtog uppfattningen, att det judiciella häradet inkommit till Norge från sydost och att det i denna betydelse kommit att tillämpas inom stora delar av östlandet; inom de territorier som bildade Gulatiugslag och Frostatiugslag förekom häradet dock endast i betydelsen av bygd. Senast har frågan om det norska häradet och dess funktion behandlats av Indreho, vars undersökning utmynnat i antagande att det fjärdiugsindelade judiciella häradet varit utbrett inom stora sammanhiingande områden av Sydnorge, i Viken och på Upplanden. I väst hade häradet som organisationsform trängt fram åtminstone till södra delen av \’estfold. I Gulatiugslag och Frostatingslag diiremot möter häradet endast i den ursprungliga betydelsen av bygd. Indreho antar, att det judiciella häradet in-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=