RB 27

36 i penningar av sädestionden från en hel socken, som lagts till grund för slutsatserna i min utredning angående Viennetiondebeskattningen av Sverige, i praktiken förekom redan vid 1300talets början. Benämningen tdxus indicerar att de i jordeboken antecknade beloppen för socknarnas kyrkotionde återgå på en taxering av socknarnas sädestionde till dess värde i penningar, vilken taxering av allt att döma skett under biskop Helges ämbetstid. Då denne var en av de tre biskopar, som jämte ärkebiskopen undertecknade den skrivelse 8/12 1313, genom vilken Viennetionden påbjiids, ligger det nära till bands att anta. att (intiqims tdxiis k(nif) tillkommit i nära samband med taxeringen till Viennetionde av stiftets sockenpräster. Att den värdering antiquus taxas kiuip återspeglar haft Oslokyrkans sanktion ocb fiiljaktligen haft karaktären av en slags offentligrättslig norm framgår av det förbållandet att biskop flystein närmare hundratalet år efter taxans tillkomst finner anledning att anteckna den i sin jordebok. Oslokyrkan har således av allt att döma fastställt denna taxa till tjänst för de sockenkyrkor i stiftet, som önskade försälja sin tionde. Av de totalt 224 kyrkor jordeboken upptar under Oslo slift redovisas antiquas taxas ÄY/up-belopp för 149 kyrkor medan det för 8 kyrkor anges, att ingen dylik taxering gjorts. Av det 6()-tal kyrkor, beträffande vilka anteckning om taxebelopp sålunda saknas i jordeboken. torde emellertid åtskilliga såsom annexkyrkor ha haft värdet av sin kyrkofionde inräknat i det för prästgäldskyrkan angivna beloppet; rimligtvis torde kunna antagas att antiqaas taxas Åuz;/>-belopp ursprungligen fastställts för vart prästgäld och att detta belopp vid förekommande behov fördelats på de socknar, som bildat prästgäldet. Att fastställda köpetaxor för kyrkotionden sålunda existerat bir praktiskt taget samtliga kyrkor inom Oslo stift tyder ju på att försäljning av kyrkotionden från socknarnas sida till enskilda personer varit vanligen förekommande transaktioner i stiftet vid 1300-talets början. Anledningen härtill har med största sannolikhet varit den, att försäljningen av kyrkotionden till ett visst fixerat pris framstått som en fördelaktig affär för kyrkorna: oavsett skördeutfallet har man kunnat räkna med att en viss summa reda pengar skulle stå till kyrkans förfogande utan att åtgärder

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=