100 så ligger del ju nära till hands att antaga att begreppet i Trondelag kan ha avsett det synonyma begreppet /y/A/. n. =skara människor. som enligt Fritzner särskilt användes om häravdelning= fylking:^^ ur saga-materialet anför F'ritzner exempel på alt fylki använts som beteckning på sådan häravdelning som bestod av ett visst antal skepp, utrustade med manskap och vapen. Med denna tolkning skulle således fijlki i Trondelag ej stå för »folkland» utan som beteckning på ett ledungsdislrikl. som haft all ställa ett bestämt antal .skepp av viss storlek i ledungen. Trondeiagsfvlket skulle i denna belysning ej längre framstå som ett territorielll mer eller mindre ogripbart »folkland» utan som led i ett aritmetiskt indelningssystem, ett system som skäligen kan antagas ba haft sin sannolika upprinnelse i den ledung, som organiserades av Håkon den gode. Fylket i Trondelag bar som vi sett ovan sin närmaste arilmetiska motsvarighet i bundet i Tiundaland, vilket senare antagits ba representerat en jordindelningsenhel om 100 anglo-saxiska plogland. Men bundet bar enligt antagande varit i indelningshänseende identiskt med hundari (bundare), med vilken term betecknats det territoriella bundets ledungsmantal. Denna terniinologiska dualism bar ej existerat i Trondelag ulan där bar fylki fått stå sombeteckning för såväl jordatal som mantal. Om den här ifrågasatta tolkningen av fylkesbegreppet i Trondelag är riklig, talar all sannolikhet för att fylket när det möter som beteckning på territoriella distrikt även i andra sammanhang bar samma principiella innebörd, dvs. även i Gulatingslag och Borgartingslag. Sålunda kan t.ex. Rygjafylke i Gulatingslag antagas stå som den sammanfattande benämningen pä ledungsdistriklen i Rogaland på samma sätt som exempelvis det svenska Arlinghundra i Atlundaland stått för den ledung, som var organiserad i Arland. Beträffande antalet kyrkor i Norge vid medeltidens utgång föreligger två förteckningar, Muncbs från 1849 och Dietrichsons från 1888. Ingendera förf. bar ansett det påkallat alt delge läsaren en sammanfattning av totalantalet kyrkor, men en genomgång ger vid handen att Munch redovisar 998 kyrkor och Dietricbson ett något högre antal, mellan 1.100 och 1.200. Då det faller utanför ramen för denna framställning att ta ställning till detaljupp-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=