Frostotingslag, logsanibandel I>ra’n(l(iIo</, synesl ha vore organisera elter rånia; hovudting — tvo tingkrinsar av 2. rang (Inntrondelag, Uttrondelag) — tvo gonger 4 fjordiingar (tiiigkrinsar av 3. rang). Dä skulde def vera tolleg greidl at grimnskjemsel i organisasjonssysteinet lyt vera skapt i Trondheinien. For namnet hrEendalog er eldre enn »(iulatingslog» dg. Der er einasl det ä inerka, at hovudtingef i del eldsle trondske logsambandet hev ikkje vore reprtesenfasjonsling eller logting i streng tyding. men allling. Men for sjolve grmmskjeinnel i systemet hev ikkje del noko å segja. Kor gamall rein! al)soliit ein so skal rekna at denne organisasjonstypen er i Trondheiinen, er det ikkje råd å segja noko visst um. I^in kunde gissa på at han er uppkoinen ein gang millom 300 og 000 e. Kr. For del synest vera spor i den tidbolken etter dei einingar som kallast for »fylke» i historisk lid og som me meiner var fjordimgar npphavleg: Midpunkti frå gamalt for dei trondske »fylki» synesl ha vore knllstader attmed gravhangar etter inektige menu. Kin av dessa gravhaugane, Olveshang, (no Alvshaiigen) i Skoynafylke, hev kunna tidfestast til lidbolken 300—000.» Med all respekt hir Indrehos fjordimgsteoretiska hypoteser måste man dock ställa frågan om gravhögar från folkvandringstid äro ägnade att läggas till grund fiir teorier oin existensen under så avlägsna epoker av fylken, som i källmaterial från 1100-talet framstå som aritmetiskt betingade territoriella indelningsenheter. Med full rätt betonar Indreho, alt fylkena i Trondelag på grund av sin territoriella begränsning omöjligen kunna förtjäna beteckningen folkland. Härtill kan fogas den reflexionen alt Trondelag, när det tidigast framträder i historiens ljus, framstår som en fast organiserad enhet med ett gemensamt allting, 0yratinget, och med ett namn, som antyder att Ironderna var ett folk. Del var alltså icke åtta »folk» som mötte upp på alltinget för att där slita eventuella tvister, det måste ha varit en enda stam, som disponerat ett topografiskt klart avgränsat territoriumoch som känt stark inbördes solidaritet. Med detta konstaterande återstår ett problem att lösa, nämligen frågan om uppkomsten av de åtta fylkena och därmed om innebörden av själva fylkeshegreppet. All norsk historieforskning utpekar Trondelag som det norska fylkesbegreppets urhem och om det här uppenbarligen ej är fråga omordet fylki, n. =folkland,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=