137 belopp slutar uppskattningen bir stiftet på en suniina av' totalt 719 mark med denna fördelning på de olika skatteobjekten: Beräknad taxering mark Biskopen Sockenprästerna . . .. Domkapitelsäinhetena Klostren 145 45t) 90 2H 710 Vad beträffar frågan om en äldre administrativ indelning av ^ä■isterg(■)tland har Sahlgrenantagit att landskapet med Dal ingått i en indelning i fjärdingar, baserad på den boindelning, som omtalas i den äldre ^"gD:s s.k. tinglottsförteekning.*’ Soekenindelningen i Västergötland åler anses inom fttrskningen allmänt ha tillkommit oberoende av den äldre hedniska kult- och politiska indelningen. Denna uppfattning delas även av flafström.” som antar att den sannolikt måste gälla i \’ästergötland med dess storimins- och bjkyrkosystem, ehuru forskningen ännu icke undersökt del eventuella sambandet mellan de hedniska blollagen och bykyrkosystemet. Ovan har framfiirts den teorien alt Östergötland och Småland haft en på attungsräkning grundad förkristen indelning i tredingar resp. fjärdingar. en analys av beloppen i en prästtaxa fih' Linkiipings stift 1530—43 har givit anledning till antagande att indelningen av dessa landskap vilat på häradsterritorier om öO plogland med den från folklanden kända tolften om 10 plogland som baselement, hai taxering av 30 mark har antagits indicera ett härad om 00 ])logland och taxeringen 5 mark 10 plogland: en mark i taxan har stått för 10 attungar. Häradet om 480 attungar antas ha utgjort en variant av det på hundratalsräkning grundade indelningssystem. som från England införts i Sverige närmast efter danska förebilder. Territoriet om 10 plogland har sedermera i (istergölland och Småland kommit att bli utgångspunkten vid sockenindelningen och har i princip bildat underlag f<")r el t pastorat. Det har vidare antagits alt denna indelning i attungar. härad och högre enheter pålagts landskapen efter en mer eller mindre
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=