betoning av kyrkans självständiga kyrkorätt tenderar också att markeras redan i titlarna på de verk, som behandlade kyrkorätten. Pfaffs för kollegialismen grundläggande arbete 1719 bar titeln De originibus iuris ccclesiastici veraque eiusdem indole, och i sin tyska översättning följande år Tractat von dem Ursprunge des Kirchen-rechts und dessen wahren Beschaffenheit. Det därnäst för detta synsätt viktigaste arbete var von Mosheims 1760 utkomna verk Allgemeines Kirchenrecht der Protestanten. Också G L Böhmer markerade i titeln till sitt 1762 utkomna huvudarbete samma grundsyn på kyrkans egen rätt: Principia iuris canonici speciatim iuris ecclesiastici publici et privati. Också andra kollegialistiska författare markerade ofta på motsvarande sätt redan i titlarna till sina verk, att kyrkan hade en egen rättsstruktur och en egen kyrkorätt, som var skild från statens.^4 För territorialisterna kom kyrkans förhållande till staten att handla om individens frihet i religiösa frågor och hur denna frihet skulle anpassas till statens yttre rättssäkerhet. För kollegialisterna kunde frågan om kyrkans förhållande till staten lösas endast om man tog hänsyn också till kyrkans rätt. Enligt dem kunde man inte ensidigt utgå från statsrätten. Även kyrkorätten måste beaktas. Individens frihet, statens rätt och kyrkans rätt reglerade för dem kyrkans förhållande till staten. Detta var en konsekvens av deras såväl stats- som kyrkouppfattning och tillika en konsekvens av deras utgångspunkt i de fria individernas rättigheter. Denna avgörande skillnad mellan de två stora kyrkorättsliga riktningarna under 1700-talet kommer närmre att visas i denna avhandlings avslutande kapitel. Den rationella territorialismens betonande av kyrkan som en societas kom att få omedelbara konsekvenser för den svenska akademiska undervisningen under 1700-talet. Snabbt slog uppfattningen om kyrkan som en societas aequalis igenom. Detta är ej heller föiA^ånande. Pufendorf hade ju under några år beklätt professuren i naturrätt vid Lunds universitet. Också hade Pufendorf haft ett avgörande inflytande över statsuppfattningarna redan under envåldstiden, sådana dessa kom till uttryck i den akademiska undervisningen.25 Även den efterföljande kollegialismens dubbla utgångspunkt i en dels förnuftsrättsligt motiverad korporationsrätt, dels en rättsteologiskt motiverad kyrkans självständiga rätt, kom snabbt att vinna insteg i den svenska akademiska undervisningen. Detta gäller i synnerhet vid Lunds univ'ersitet, där den kollegialistiska kyrkouppfattningen från och med Nehrman-Ehrenstråle blev den dominerande under hela århundradet. De tv^å kyrkorättsliga huvudströmningarna kom således att finnas sida vid sida inom den svenska akademiska undervisningen under 1700-talet på ett ganska uppseendev^äckande sätt. Från skilda lärostolar hävdades samtidigt både en territorialistiskt och en utpräglat kollegialistiskt influerad kyrkouppfattning. För överskådlighetens skull kommer dessa två riktningar 24 Ibm s 145 f. Detta hindrar ej att också territorialisterna kunde använda uttrycket om kyrkans rätt eller kyrkorätt också i boktitlarna. Mest markerat sker detta av J H Böhmer i dennes stora arbete i fem delar Jus ecclesiasticum protestantium. 25 Se ovan kap 1. 195 \
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=