att behandlas var för sig. Huvudvikten kommer härvid att läggas vid de moment i kyrkouppfattningarna, som kom att få en avgörande betydelse för frågan om kyrkans förhållande till staten. Nedanstående framställning syftar således frammot denna avhandlings avslutande kapitel. Det bör vidare observeras, att framställningen kommer att hålla sig till frågor rörande de juridiska bestämningarna av kyrkan. De teologihistoriska synpunkterna inom den akademiska undervisningen kommer följaktligen att behandlas endast i den mån dessa kan belysa frågan omkyrkans rättsliga fixeringoch struktur.^B Territorialismens inflytande på den svenska akademiska undervisningen när det gäller själva kyrkouppfattningen kan behandlas relativt kortfattat. Några mer avgörande konsekvenser för kyrkorättens del drogs ej utifrån dennas societasuppfattning. Kyrka-statfrågan kom att förbli en i huvudsak statsrättslig fråga. Mer ingående kommer istället det kollegialistiskt influerade kyrkobegreppet att behandlas. Som påpekats deducerade denna riktning ur societastanken fram en egen rättssfär för kyrkan, vilket skapade en dubbel utgångspunkt för frågan om kyrkans förhållande till staten. Detta gör det motiverat att mer ingående behandla de svenska kollegialistemas kyrkouppfattning och uppfattning om kyrkans struktur och rättssfär. T detta sammanhang skall ä\’^en de nyansskillnader, som fanns i den tyska kollegialismen, uppmärksammas. II. KYRKOUPPFATTNINGARNA I SVENSK AKADEMISK UNDERVISNING. 1. Det territorialistiskt influerade kyrkobegreppet. Kyrkan en ”societas aequalis”. Under 1700-talets första årtionden komden pufendorfska doktrinen omreligionen som vånculum reipublicae att dominera över den andra huvudlinjen i hans hithörande författarskap, den om kyrkan som en .självständig societas i staten. Först med enväldets fall och frihetstidens inträde kom denna andra linje att alltmer vinna insteg. De ansatser, som tidigare fanns att betrakta kyrkan som en societas aequalis, vidareutvecklades nu och kom att bli allmänt accepterade i den svenska akademiska undervisningen. I en dissertation ventilerad 1731 under presidiumav professor skytteanus vid Uppsala universitet Johan Hermansson finns den territorialistiska rättsliga bestämningen av kyrkan som en societas eller ett kollegium fullt utvecklad. ”Ecclesia non sit indolis ejusdem ac status civilis”, heter det här med en typisk pufendorfsk formulering.^” Avhandlingen definierar i anslutning till Pufendorf och J H Böhmer, vars skrifter också nämnes, kyrkan som en societas, skild från staten. Också nämnes, att kyrkan har vissa rättigheter, jura, vilka till sitt ursprung tillhör kyrkan själv. Som exempel härpå framhålles, att t ex rätten att välja präster ”originarie” tillhör kyrkan.28 26 För de mer dogmatiska bestämningarna av kyrkan i den svenska teologihistoriska utvecklingen under 1700-talet se Hulthén 1969 passim. 27 Hermansson-Stenius, De cura sacrorum civili, 1731 § 20 s 22. Se även § 21 s 24: ”Proinde quoniam Ecclesia non est ejusmodi Status . . 28 Ibm § 26 s 29. 196 t
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=