157 Svea hovrätt i)äpekade i sitt utlåtande över paragraf fyra, att inånga ansåg, att morgongåvan var död, när barn fötts i äktenskåpet, iiven om de dog före mannen och hustrun överlevde harul(‘)s. Detta fann hovrätten ohilligt och föreslog därför, att ett tillägg skulle giiras, som fastslog, att hustrun, i ett dylikt fall, skulle behålla det givna.^ Detta beaktades inte av lagkommissionen. 1 lö92 års förslag har skillnaden mellan stad och land fiu'- svunnit. Nu föreslogs att morgongåva given i fast egendom, såväl i staden som j)å landet, skulle utgå till hustrun iiven om barn fauns. Någon uttalad skillnad fiireligger inte heller i fråga om l()S()re. Samma hestäminelser förekommer i lö94 års fiirslag, som underskri vi Is av konungen. Någon ändring i dessa bestiiinmelser har inte skett i fiirslagen från år 1713, »1723» och 1720.'’’ 1 1731 års IVirslag sker en fiirändring. 1 giftermålshalkens 9:3 stadgas alt morgongåvan diir i de fall då hustrun d(")lt fiire mannen. Då hustrun iherlevde mannen äger hou, efter landsriiti, att utlaga morgongåva, vare sig de har barn samman eller ej. 1 motsals till delta så lar en hustru, som äger giftorätt efter stadsrätt, inte utlaga morgongåvan, då hon har barn efter honom. Den sistuiimuda hestiiunnelsen molsäges till synes av (iB 9:4. som behandlar morgongåva utläst i jord och fast egendom på landet eller hus och jord i staden. Däri stadgas nämligen alt då denna egendom ej omfattade den utlovade tredjedelen, så skulle mannens barn eller andra arvingar fiirse hustrun med lösöre f()r det som brast. Del stadgas också, att morgongåvan skulle hemfalla till mannens barn eller andra arvingar, då hustrun dog eller gick i annat gifte. I jiaragraf fem. som behandlar lösiire, synes samma molsiigelse fiirekomma. Häckte inte liisiirena till för morgongåvan, så ägde hustrun riill att l)ruka hus och jord i staden eller på landet till dess maumais barn eller arvingar kunde lösa ut henne.’’ •* SjiigrcMi, F(')r:irl)i‘lc'na till Sveriges rikes lag 1()8(>—178(5, del 7 s. (58 1'. Ihidein del 4 s. .')9 f. CiB 7:8. Del 4 s. (50, GB 7:4. Del 4 s. 72, GB 7:4. Del .■') s. 10. GB 7:8. 4. Del (5 s. 8. GB 7:8, 4. Del (5 s. 21 f, GB 7:8. 4, 8. De iindringar, som företagits år 1729. har inte innehurit någon föriindring i sak av de ovan behandlade förhållandena. (Del 6 s. 87 not 1.) .\ngående tidpunkten för ntarl)elandel av »1728 års förslag» se .\ke llohnhiiek: »Gronhielm oeh 1784 års lag» i ».Minnesskrift ägnad 1784 års lag. I.», s. 75 f. Sjiigren. Fiirarhelena till Sveriges rikes lag 1(58(5—1780. del (5 s. 87 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=