53 laj'texternas klara ordalag pretiiim piielhv etc. kan bortlinklaras och återges med gåva är svårt att förstå. Då det gäller olika uppfattningar om brudköpet intar Freisen så till vida en mellanställning, som han dock accepterar, att överlåtelsen av förmynderskapet över bruden hade formen av ett köp. Alfred Schultze däremot bör till dem som bestämt avvisar varje tanke på att äktenskapets ingående hos germanerna någonsin haft karaktären av ett kiip. Schultzes uppfattning av brudköpet hos de nordgermanska folken har niimnts i första delen av detta arbete. Här skall hans tolkning av ett j)ar av de ovan återgivna lagrummen ur de anglosaxiska kungalagarna i korthet beröras. Någon detaljgranskning av hans stundom invecklade och långsökta bevisföring kan här inte ifrågakomma. Den tolkning av de anglosaxiska lagarna, som Schultze utgår ifrån, iir I'elix Lieberm.vnns banbrytande och otiverträffade arbete Die (iesetze der Angelsachsen. 1 fråga om brudköpet kommer han emellertid till andra resultat än Liebermann och polemiserar mot denne. A'ad beträffar de båda fiirsta ovan s. 48 återgivna lagrummen 77 och 77: 1 ur Aethelherths lag kommer Schultze i motsats till Liebermann fram till slutsatsen, att orden ceapi gcce(i])od ingalunda kan syfta på något brudköp utan endast hör tolkas som att ett (ånsesidigt avtal med rättsligt bindande verkan kommit till stånd. l'At svårt crnx fiir dem som vill bortförklara, att de anglosaxiska lagarna uppfattat äktenskapets ingående som ett brudkiip, är det ovan (s. 49) citerade lagrummet Aethelberth 31. Om en fri man ligger hos en annan fri mans hustru, skall han. heter det, h(")ta med sin egen mansbot och för sina egna pengar skaffa den bedragne iikta mannen en annan hustru. Just detta lagrum har upjifatlats som särskilt »stötande» och även av forskare, som godtagit hrudkiipsteorin, framhållits som ett bevis på anglosaxarnas råa seder. Som jiimförelse kan framhållas, att enligt ett flertal andra germanska lagar, däribland svensk medeltidsrätt. den bedragne äkta mannen i en sådan situation vid hargärningshrott hade rätt att ta lagen i egna händer och på stället dräpa de båda syndarna. Schultze menar emellertid, att inte heller nyssnämnda anglo-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=