KAP. 4 VIGSELN ENLIGT SVENSKA MEDELTIDSRITl AL Som bakf^rund till den följande framstiillninj'en skall här med stöd av de svenska ritualen en kort. i någon mån generaliserad översikt lämnas av hur vigseln gick till enligt den katolska kyrkans ordning. .\tt märka är att de svenska ritualen inte är identiska. Detsamma är förhållandet med de utländska, som också de växlar t.ex. ifråga om ordningsföljden mellan de olika momenten men också i andra avseenden. Den romersk-katolska kyrkan fick först år 1614 genom Rituale Romanum ett enhetligt för hela dess område gällande vigselritual. Skiljaktigheterna i de svenska ritualen är utredda genom tidigare forskning ^ och kommer i fortsättningen endast att uppmärksammas i den mån de är av betydelse för vårt ämne. luiligt den katolska kyrkans ordning bestod vigseln av två akter; den ena ägde rum framför kyrkodörren, den andra inne i kyrkan. Det var ursprungligen endast den sistnämnda, som var utpräglat religiös och innefattade hrudmässa med välsignelse av de nyförmälda. Den var och förblev en ren välsignelseakt. 1 de större kyrkorna skulle vigselns första akt äga rum frainhuen bestämd portal. Delta framgår av alt vissa tyska kyrkor än i dag bevarat benämningen »die Rrauttiir» på en av ingångarna.- Enligt den medeltida .\bo klockarelag tillkom det klockaren i domkyrkan att »sopa brudhedörena» före vigseln.'* .\klen framf(')r kyrkodörren (ivertog det gamla germanska giftermålets funktioner och var trots prästens närvaro en borgerlig stadfästelseakt. När brudföljet kommit till kyrkodörren placerades de manliga deltagarna på höger sida. de kvinnliga på vänster liksom bruden
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=