140 barnaföderskors död skall hållas för en rätt, kristlig och salig död.i' 'Fröts dessa skarpa ord om »djävulens verk» finner man i protokollen över biskop Johannes Rudbeckins' nitiska visitationsverksamhet i Västeras' stift en intressant kulturhistorisk interiör. Ar 1032 hade en kvinna i Odensvi socken dött i barnsäng och det visade sig. att hon inte idan vidare förunnades en begravning i sedvanliga former. De kyrkliga myndigheterna bestämde, alt om hon före sin död fätt sakramentet (nattvarden) och om hennes släktingar (dffkomne) ville betala 3 daler. skulle hon fä begravas avsides pä kyrkogården och »fä tjänst», dvs. jordfästas av prästen. Hade hon däremot inte fätt sakramentet, måste hon »köpa kyrkogärden för 6 eller 8 daler» eller i annat fall begravas ulanhir kyrkogården »utan all tjänst». Innehiirden i senare delen av denna bestämmelse är alllsä. att om kvinnans efterlevande inte var villiga att betala avgiften, barnsängskvinnan skulle fä sitt sista vilorum utanför kyrkogården i den ovigda jord. där enligt tidens sed endast de grihsta fiirhrytarna begravdes.**^ Också i fortsättningen var kyrkans kamp mot den »vrängvisa vederstyggelse» föga konsekvent. Sålunda utfärdades ])ä ett prästmöte i Växjö 1720 under j)residium av den allmänt aktade hiskoj)en David Lund förhud mot att hustru, som diitt i barnsäng, skidle fä bäras in i kyrkan före begravningen pä kyrkogården.*'* Bestämmelsen är anmärkningsvärd också mot den bakgrunden, att 1686 års kyrkolag (kap. 18. § 6) generellt fiirbjuder. att lik. som skulle begravas pä kyrkogården, bars in i kyrkan. \'arf()r beh(")vdes det da en särbestiimmelse fiu' kvinnor, som (hill i barnsäng, frågar man sig. Inte underligt att den vidskepelse, som var förknippad med den ofiirlösta kvinnans död. frodades bland folkets breda lager. F]pisoden frän ärkebiskop Abrahams räfst, dä en mor skar upp sin d()da dotters kropp och tog ut foslret för att kvinnan inte skidle gä igen och söka sig till sitt hem för att där föda sitt barn. sjieglar föreställningar, som levat kvar ända in i vära dagar. F()r att hindra kvinnan att gä igen måste enligt folktron en del försiktighetsåtgärder vidtagas. Den döda modern skulle nämligen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=