RB 20

1)1 resp. de presenti med uttalande av orden »accipio te». Enligt samma kyrkliga stadga fick mannen och kvinnan inte ingå äktenskap genom verba de presenti, förrän de kom framför kyrkodörren (prohibeatur quod nulli contrahant per verba de presenti donee sint ante foras ecclesie).*^ Av detta förbud framgår indirekt, att det förekom, att parterna ingick äktenskapsavtal genom verba de presenti i annan lokal än i kyrkan. Detsamma kan man sluta sig till av förbudet för en man att genom verba de presenti trolova sig med en kvinna [desponsdoit (diqiKiin) ocb sedan ingå äktenskap {contr(ixit) med en annan in fncie ecclcsic, alltså offentligt i församlingens närvaro.'*^ Förbudet avser alltså äktenskap ingångna enligt kyrkans ordning men utan offentlighet. Man kan härmed sammanställa .\lexander 111 :s canon, alt endast de äktenskap, som ingåtts med tillbörlig luiglidligbet, var giltiga, övriga äktenskap hänfiirdes till de hemliga. Det är att märka, att de medeltida ritualen förutsätter som .självklart, att vigseln förrättades i kyrkan, den första akten i regel utanfiir kyrkodörren, varefter följde välsignelsen inne i kyrkorummet. Mela akten kunde också äga rum inne i kyrkan. Xågon annan lokal omtalas icke. accipiam te» resp. Den kanoniska rättens lära om sponsalia de futuro ocb sponsalia de present! kom att spela en central roll i den beryktade äktenskapsprocess, som ägde rum under 140()-lalets andra decennium ocb där änkan llelleka från Stockholm var huvudpersonen. Det bändelsefiirlopp och det invecklade processuella förfarande, som var fiirknippade därmed, är utrett på annat båll.^’ Dessa ting behöver inte här i detalj upprepas utom i den mån det gäller den huvudfråga, som kommer att behandlas, nämligen formerna f()r det omdiskuterade äktenskapets ingående ocb de olika uppfattningar, som därvid kom till uttryck. De två urkunder, som i fiirsla hand ligger till grund för den följande framställningen, är ett notariatsintyg. som utfärdades på den allnordiska herredagen i Köpenhamn den 9 juli 1419, där processen fann sin slutliga liisning,^^ vidare ett intyg utfärdat den 19 augusti 1419 efter ett domkapitelsammanträde i Uppsala.*^

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=