RB 20

KAP. 12 LYSNING OCH HEMLIGA ÄKTENSKAP ett studium av landskapslagarna bör man städse ha i minnot, att då dessa lagar upptecknades under 1200- och början av löOO-talet, Sverige sedan länge var ett kristnat land och att lagarnas iiktenskapsrätt stod under inflytande av kanonisk rätt. Delta inflytande gör sig naturligt nog främst gällande i kyrkohalkarna. Ä andra sidan var äktenskapets ingående sedan urminnes tid en borgerlig rättshandling, som hade djupa rötter i det germanska ättesamhället. Den motsättning, som härigenom uppstod mellan den inhemska folkliga rätten och den katolska kyrkans internationella rättssystem, gör det stundom svårt att dra upp riktlinjerna mellan dessa båda mäktiga, sinsemellan motstridiga krafter. Det är en förenklad metod, som man emellanåt finner tillämpad i forskningen, att utgå ifrån att om en sedvänja finns både i germansk och kanonisk rätt, detta visar, att den germanska rätten påverkats av den kanoniska. Förhållandet kan vara det motsatta. Tre möjligheter fiireligger; 1) Kanonisk rätt har upptagits i det äldre germanska systemet. 2) Utvecklingen har varit parallell, germanska och kanoniska rättsregler har uppkommit oberoende av varandra. Ö) Den kanoniska rätten har påverkats av den germanska. Detta resonemang torde få anses allmängiltigt över hela fältet. Särskilt känslig och problematisk är dock äktenskapsrätten och detta av två skäl: kyrkan strävade tidigt målmedvetet efter att lägga detta område under sin jurisdiktion. Det är det ena skälet. Det andra är, att det här gällde djupa ingrepp från kyrkans sida i sådana ting, som av allmogen uppfattades som hörande till privatlivet och som kyrkans representanter därför saknade befogenhet att blanda sig i.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=