83 lif^a niyndij^heter, ärki“l)isk()pen och hans lydhiskopar. Det hade alltså ^Mltighet för riket i dess helhet. lOtt exempel på att detta i)åvlij4a makthud tilliinipats förelii^ger i de uppseendeväckande händelser, som enlij^t khåkskninikan iij^de rum inom det svenska kungahuset på 1‘270-talet. Kung Valdemar skulle vid denna tid ha gjort sig skyldig till ett svårt incesthrott. då han inlät sig i en sexuell förbindelse med prinsessan .lulta av Danmark. syst(M’ till hans gemål Sofia. 1 den velenska])liga diskussionen kring denna händelse har Västg(")talagarnas hestämmelser om incest spelat en allttT)r stor roll. Dessa lagbud är dock sekundära företeelser, det primära är Ale.xanders hidla. Anmärkningsvärt är också, att den Yngre ^'ästg()talagen plägar åberopas, trots att den pä 1270-talet efter allt att diima ännu inte fiireläg redigerad. Hakgrunden till khäkskrönikans framställning är i korthet denna. .lutta. som var dotter till den 1200 mcirdade danske kungen ICrik Plogpenning, hade vid unga är givit sig in i Roskilde dominikankloster. som hon emellertid lämnade. De händelser, som därpå f()ljde. iir livfullt skildrade i l']rikskrönikan. vars tillfcirlitlighel hiirvidlag kommer alt diskuteras i del fiiljande. Dä detta parti genom sin dramatiska åskådlighet luir till de ur estetisk synpunkt högslsläende i kninikan. skall det här i de delar, som närmast berör värt ämne. in exlenso återgivas. Driven av sin hela längtan efter sin syster drottning Sofia hade .lulta begivit sig till Sverige, berättar krönikan. Om hennes ankomst dil. d;ir hon mottogs som en kärkommen gäst. och vad som sedan hiinde. heter det: Ok reddo til gangara ok forgylt smide ok god klede hon skulle i ridhe konung ^öddemar lot mot henne fara riddara ok swena en vänan skara 'Fher henna gangare skulle föra hual hon laid Ihet skulle the göra riien tid hon til swerigis kom Iha war hon ekke vlan som en iingel ware aff hymmerik
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=