RB 2

32 Dorpat rätt skipas av olika personer två gånger om året; de flesta^ 43^ brottmål avgöras där och endast de civilmål, som höra dit antingen genomvad eller på grund av privilegium. Ehuru dessa domstolar voro kungliga och i verksamhet under kungligt namn och kunghg myndighet, bundo våra förfäder likväl icke konungen vid domstolar och rättsformahteter på sådant sätt att det icke skulle vara honom tillåtet vare sig att utan svårigheter och utan tingssorl pröva eller på nytt återupptaga hela målet, omdet undersökts och avdömts oriktigt eller med alltför hten omsorg, av vilken anledning detta förbehåll alltidbifogas lagarna: vtanKonung wil sanning vthleta.® Likaledes: hafwi ingen wåld dhen Eedh åtherbryta, vthan wädiat warder, och Konung wil Sanning vthleta.^ Likaledes, uttrycksfullare: The Nämbd (Konungz) må ingen wädia emoot, dock må Konunger om all måhl sanning vthleta, han må åtherbryta all Skrocksoknur och affsoknur.® Och efter konungaförsäkran® i kap. 4 av Första balken [o: av Landslagen] nänmes t. o. m. bland konungens övriga rättigheter även denna: Han äger i Rijke sino aff Gudi högsta Domb hafwa, och swa Allmogens käremåhleffterLaghum, eller ef fter vthleta fullasanninghöra, hwad heller han will; om denna paragrafs ursprungliga mening skall längre fram’ talas. ^ Vid pagineringen hava siffrorna 41 och 42 av misstag överhoppats; något textavbrott förehgger icke. ^ Bland Errata är omnes ändrat till plercnq. ® Landslagen, Tingmålabalken kap. 21. * Landslagen, Tingmålabalken kap. 22. ® Landslagen, Tingmålabalken kap. 41. ® Den av Stiernhöök brukade termen capitulatio har här förslagsvis översatts med ’konungaförsäkran’, varomse E. Hildebrand, Svenska statsförfattningens historiska utveckling (1896), s. 84, 90, 235 f. och Svenska Akademiens Ordbok, Bd 14 (1937), K, sp. 2298. —Den latinska textens lih. 1 = Första balken = Konungsbalken [av Landslagen]. —Omkonungens domsrätt se nedan s. 73 f. ’ Se nedan s. 73.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=