TREDJE KAPITLET Om domares val och deras uppgift 44 INNEHÅLL Domares tillsättning genomval. Sätt och ordning att välja domare i andra instans; —i första instans. Tillsättning av domare i sista instans. Domares ed och domares dömande uppgift. Domares uppgift utanför domstolen ochvaruti den bestod. Makt och befogenhet hos domare i andra instans. Värdighet hos domare i första instans. jalet av domare såväl somav varje myndighetsperson låg fordom V hos folket, bekräftelsen hos konungen. Men valet var begränsat sättning genomval Domares tilloch skedde på ett visst sätt och under en viss förutsättning. Så ofta en plats var ledig, sammankallades folket av biskopen ochvaldebland sig tolv elektorer, ur frälseståndet sex och lika många ur allmogen, vilka i sin tur valde tre andra, somde ansågo vuxna uppgiften, blandvilka konungen utnämnde en. Detta val var inskränkt till de där boende, ty det var icke tillåtet att hämta domaren utanför domkretsen, vilket jag tror bero på hänsyn till hans tribuniciska befogenhet, varom mera 45 senare.^ Den gamla rätten tilläde icke folket, utan konungen utseendet av Valsätt elektorer, likaså tillädes bekräftelsen konungen eller hans ställföreträdare. På samma sätt och under samma förutsättningvaldes domarei första instans, ävenledes hämtad från domkretsen för denna instans; åtminstone tolv voro elektorerna förutom landskapsdomaren själv, somhade rätt både att sammankalla och att rösta. Domare i sista instans valde, såsom sina män, konungenensamutan röstningavfolket. Menvidde regelbundna ochårhgenåterkommande tingen använde han inga andra än den ordinarie biskopen på stället och landskapsdomaren. Dessa synas efter eget skön hava utvalt bisittare åt sig, biskopen ur kapitlet två och landskapsdomaren hka många från rikets råd eller högadeln. ^ Se nedan t. 37. 3 —804510 Stiemhöök
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=