RB 16

76 bierck eller vicbelle, det område där stadens frihet och byfrid skall råda.’^^ Rimbert uppfattar det Birka, dit Ansgar kom, som en egen tingskrets under kunglig jurisdiktion. De kungliga undantagslagarna för köpstäderna är också lätta att belägga så långt tillbaka källorna går. Det är ett faktum, att de olika lagar, som fanns under medeltiden benämns efter funktion, sitt juridiska användningsområde, och inte efter det geografiska område, där de användes: Landskapslag (landslag), stadslag. Guds lag (kyrkolag), ledungslag. I detta sammanhang skulle Bjärköarätt passa bättre, omdet kunde översättas med stadslag eller handelslag, än om det skulle innebära den lag, som en gång rådde i Birka. Denna Bjärköarätt, handelslag, skulle då ända fram till 1800-talet ha gjort sig gällande i de för handelsplatser och städer gällandeprivilegierna, gentemot landsbygden. Wadsteins tes kan inte bevisas. Men den måste spela en central roll i diskussionen om de första biskopsorterna i Norden. Är den riktig kan det betyda, att det inte var Björkö i Mälaren, som fick besök av Ansgar och Unni. Hela diskussionen om Birka måste då också föras utifrån helt nya utgångspunkter. Är Wadsteins tes riktig —en möjlighet som i varje fall får hållas öppen — behöver Björkös undergång före Adams tid inte spela en avgörande roll vid diskussionen om civitas Birka. Om Birka är att fatta som en rättsterm, en köpstad med speciella fridslagar, kan denna benämning vara aktuell för alla de större handelsplatser, som fanns vid denna tid, givetvis Björkö inberäknad. Frågan om Birkakyrkans placering står då fortfarande öppen, likaså frågan om var Ansgar gjorde sitt besök och placeringen av Unnis grav. Det kan därför vara på sin plats att åtminstone ställa frågan om det finns några tecken på eller indicier för att Birkakyrkan kan ha placerats på någon annan större handelsplats i det dåtida sveariket eller i områdena kring Uppland och Mälaren. Om nu inte Birka som ett axiom måste identifieras med Björkö i Mälaren —var kan då biskopsdömet ha funnits? Det skall från början fastslås, att den gamla tolkningen av Adams uppgifter om Hiltinus ordination till Birka mycket väl kan vara den riktiga: Att Adam har avsett Birka i Mälaren, att denna stad nu var öde, och att Adam och/eller Adalbert har fallit offer för ett missförstånd. Ett förslag, som framförts av M. Dreijer, och som bearbetats Samling af gamle danske love 5 s 206: . . indnen fornesnte stads marckeskiel, som almenth kalles bierk eller vicbelle, swaa al fornessnte stads friihcd oc byfriid skall recke . . Wessén NoB 1923 s 139.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=