75 föregicks av birkarcätten. Birka har enligt denna tolkning inte varit ett egennamn, i första hand, utan en benämning på de platser, där denna speciella handelsrätt var gällande. Wadstein belägger också en rad olika Björköar, som primärt kan ha haft denna betydelse: En handelsplats garanterad av kungen, köpmännens fristad med egen lag och tingskrets, utlovad med kunglig rätt. Berk-ö skulle ha varit en direkt parallell till Köpstads-ö, en termsomockså kan beläggas.'^"’ Gentemot Wadstein för E. Wessén fram den traditionella tolkningen, att Birka ursprungligen varit egennamnet på staden på Björkö i Mälaren. Birkarätten skulle vara den rätt, som en gång gällde i Birka och sedan därifrån överfördes också till andra handelsstäder. Wessén för framen rad olika argument, varav det mest talande är, att en lång rad andra öar med trädnamn, Öckerö, Ekerö, Alsnö m.fl. kan beläggas i anslutning till Björkö i Mälaren och andra Björköar.Mot detta kan man dock rikta invändningen att det är tänkbart, att dessa andra trädnamn kan vara sekundära och bero på en nordisk feltolkning av det tyska ord, som ursprungligen kan ha använts. Wadstein själv menar att Wesséns argument faller på det faktumatt det ord biark, som kan beläggas i nordiska källor, inte är feminint utan neutralt. Wadstein menar också att den av Wessén åberopade björkvegetationen på Björkö enligt 1700-talskartor inte varit forntida utan är av sent datum. Han anser det också vara orimligt att Birka i Mälaren skulle komma att ge namn åt exempelvis den danska köpstadsrätten i stället för Hedeby — om nu ordet skulle gå tillbaka till ett egennamn och inte till en rättsterm.'’’ Wadsteins teori får stöd i vissa omständigheter. Ordets tyska och frisiska ursprung skulle lätt kunna förklaras med det frislska handelsinflytandet i dessa områden. Det är historiskt iakttagbart, att Björkörättens innehåll ligger som förebild för de senare stadslagarna, och att stadslag och bjärkörätt är parallella begrepp. Detta skulle onekligen lättast förklaras så, att stad och bjärkö är parallella rättstermer, föremål för speciella privilegier, och självständiga rättskretsar. Denna parallellitet framkommer tydligt i ett senmedeltida belägg, som anförs av Wessén, i privilegiebrevet för Odense 1477, där det talas om området innanför stadens gränsmärken —det område somallmänt kallas Wadstein NoB 1914 s 92 ff. Enligt ett påpekande av I Lindquist kan man också belägga det högtyska bérevrit, birka-frid, som en benämning på den kungliga handelsfrid, som rådde i anslutning till dessa undantagslagar. Se även Lexer s 17 orden bervrit, bérevrit. Lindquist nämner också en sentida parallell — Kanton i Kina. Se även Wessén NoB 1923 s 138 ff. Wessén NoB 1923 s 135 ff, fr a 141 ff. •'*' Wadstein NoB 1924 s 127 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=