52 Linköpingskyrkan är liksom Skaraepiskopatet ett typexempel på de svenska och nordiska folk- och landskapskyrkorna, även om vissa av smålanden söder om Östergötland samt Öland och Gotland kom att lyda under Linköpingsbiskopen. I samband med Växjöstiftets upprättande tillstötte komplikationer, som sammanhänger med det dåvarande svenska landskapssamhällets karaktär och avsaknaden i stort av fixerade gränslinjer mellan landen, bygderna och biskopsdömena under missionstiden och tiden närmast därefter. Gränsstriderna mellan Linköping och Växjö utgör ett långt kapitel i båda stiftens medeltidshistoria.'*^ Även för Linköpings del finns vissa skäl att hålla möjligheten öppen, att en kungsgård, Vreta, kan ha varit biskopssäte före landstingsoch samlingsplatsen. För Östergötlands del sammanhänger problemet med landets ställning till Skaradiocesen. Alla spekulationer i denna fråga är på grund av materialbristen hypotetiska. Ett nära samband rådde i äldre tid mellan kungens Vreta och Linköping. Vreta kyrka tycks ha varit förebilden till den äldsta stenkyrkan i Linköping, och det första kända biskopsgodset, vid sidan av Linköping, låg i anslutning till Vreta godskomplex. Tanken på Vreta som biskopskyrka går tillbaka till E. Lundbergs undersökningar av kyrkobyggnaden.'**’ Denna skall i mångt och mycket ha byggts med Knut den heliges domkyrka i Lund som förebild.**' Antagandet att Vreta före Linköping fungerat som katedralkyrka skulle då vara den sannolikasteförklaringen till imitationen av Lundakatedralen och till den imponerande och påkostade treskeppiga basilikan. Till detta kommer släktskapen med domkyrkan i Linköping. Även Vretakyrkan hade en kunglig läktare i västtornet på samma sätt somHusaby och S:t Per i Sigtuna.**** Mot Lundbergs antagande har S. Kraft delvis vänt sig.'*** Hans argument avser emellertid bara den av Lundberg framförda motiveringen för placerandet av biskopskyrkan i kungens Vreta: Att Linköping vid denna tid fungerat som förkristen kultplats. Som Kraft understrukit, visar det arkeologiska materialet, att både Vreta och Linköping vid den aktuella tiden uppvisadestarka kristna inslag. Cf ovan 2 b. Om stridigheterna mellan Linköping och Växjö, L-O Larsson 1964 s 50 ff, 65 ff. Se också Härenstams 179 t, 191 ff, 272 ff. HSchiick 1959 s 44. Cf Lundberg Fornvännen 1930 s 152 ff. Lundberg s 152 ff. Ibms 154 ff. Curman-Lundbergs 24 f. Curman-Lundberg s 30, Rosén 1962 s 98. =>8 Kraft 1946 s 60 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=