51 kontinentala kyrkorna, t.ex. i Aachen.-" Normalt kan denna balkong tolkas som tecken på kungligt patronat, eftersom den byggts i en kungsgårdskyrka. Detta kan också innebära, att Husaby kyrka tillmätts stor betydelse, vilket också västverket i och för sig omvittnar. Även om denna omständighet är värd att observera är den dock inte något bevis för att Husaby varit biskopskyrka. Dessutom har många andra patronatskyrkor, av mindre format, haft balkonger av detta slag. Ytterligare en omständighet är värd beaktande. Då Husaby påträffas i det medeltida diplommaterialet, är det biskopsgods.-^ Bortsett från kungalängdens vittnesbörd kan man därför anta, att godset före 1278, då vi möter det första diplombelägget på Husaby som biskopsgods, har donerats av kungen till staf oc stol.-'^ Problemet Skara-Husaby kan f.n. inte lösas. Det är dock uppenbart, att Husaby inte kan lämnas utanför diskussionen om de äldsta biskopssätena i Sverige. Linköpingskyrkan: Även om en notis i Växjö biskopslängd uppger, att götarnas biskopssäte flyttades från Växjö till Skara och därifrån till Linköping'^”, är det troligast, att Linköpingsdiocesens tillkomst går tillbaka till en utbrytning ur Skarastiftet. Linköpingskyrkan finns belagd i Florensdokumentet som Liunga. Kaupinga. Här har uppstått diskussion om denna notis avser ett eller två biskopssäten, i det senare fallet förutom Linköping antingen Enköping. Köping i Västmanland eller Köpingsvik på Öland.'** Som de flesta forskare framhållit, finns det ingen anledning att läsa orden som något annat än Ljunga köping, på samma sätt som Ljunga ting. I denna form, Lyng kaupangi, nämns Linköping f.ö. som biskopsstad i Gottskalks annaler.'*- Strax efter den tid, till vilken man i regel har daterat Florensdokumentet, börjar Linköpingsbiskopar bli synliga i diplomen. Äldsta belägget avser biskop Gisle och är från 1139.^'* -■ Se sammanställningen hos Palme 1962 s 116 ff. Cf nedan med not 38 och 49. DS 655. Beckman Ur vår äldsta bok s 29, Andra: 1960 s 80. -® Cf Rosén 1949 s 74. Schmid 1934 s 85 f Till denna diskussion, se i första hand Envall NoB 1950 s 83 ff, Dreijer 1952 s 65, 1953 s 51 ff, Gallén FHT 1958 s 13 ff, H Schiick 1959 s 43 med not 1, Palmqvist 1961 s 40 ff, 83 ff, Kumlien HT 1962 s 270. Gottskalks annaler 1276, Isländske annaler s 334 f. ■’* H Schiick 1959 s 48 ff. Om Linköping som biskopsstad, cf nedan III 2 c.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=