19 Ännu mera omfångsrikt är materialet beträffande de biskopar, som ingick i de första kristna kungarnas följen. Onekligen utgör dessa källnotiser belägg för antagandet, att det var den kristna kungamakten, som i stor utsträckning öppnade vägen för missionen och därmed bisköparna."’ I och för sig kan man ur materialet emellertid inte utläsa mycket omhur dessa biskopar i praktiken verkade. Benämningen hirdbiskop brukar sedan gammalt användas om de biskopar, som ingick i kungarnas följen, även före de olika landens formella kristnande." För Danmarks del är på grundval av källorna mycket svårt att avgöra, vilka biskopar, som ordinerades för bestämda biskopsdömen i Schleswig, på Jylland, Fyn, Själland eller Skåne, och vilka somi första hand tillhörde kungens personliga omgivning. Kanske bottnar oklarheten på denna punkt i ett så enkelt faktum, som att någon egentlig skillnad inte existerade. Redan tidigt under 900-talet skall biskopar enligt legendära uppgifter ha knutits till kungamakten."- Sven och Knut tycks naturligt nog ha fört över biskopar från England. Det är här möjligt att av källorna sluta sig till att man uppfattar dessa både som hirdbiskopar i egentlig mening och som biskopar i bestämda danska biskopsdömen."’ Det kungarike, dit källmaterialet i första hand förlägger hirdepiskopatet, är Norge. En sen sagouppgift utan egentligt historiskt värde omnämner, att redan Håkon den gode omkring 950 skulle ha sänt efter en biskop från England." De mera kända norska hirdbiskoparna är knutna till Olav Tryggvason omkring år 1000 och Olav Haraldsson d. h. omkring 1015—1030. Att komma åt den historiska kärnan bakom dessa traditioner är väl ogörligt. Å andra sidan har man knappast någon möjlighet att frånkänna demverklighetsunderlag. De båda kungarnas biskopar är naturligtvis engelska. Olav Tryggvason skall ha haft med sig en biskop Sigurd (Sigfrid) från England. I regel uppfattas denne som identisk med biskop Jon (Johannes)."’ Han brukar också Identifieras med den på svenskt område uppträdande huvudpersonen i Sigfridslegenden."’ sccrati, aut data pecunia contra Romana privilcgia, qux’ su.i; ecclesix sibiquc data sunt, in Anglia vel in Gallia pcssime sunt ordinati.” '» Cf nedan III 3. " Till detta Taranger 1890 s 129 ff, 142 ff, 165 ff, 217 ff, Maurer 2 s 25 ff, Schmid 1931 s 17 ff, Joys 16 ff, Dreijer 1960 s 199 ff. Se t ex Koch 1950 s 67. Cf AdamII, 25. '•'* Cf nedan med not 39—40. Om kung Svens och Knuts biskopar, se t ex Maurer 2 s 30 ff, Stenton s 390 ff, 456 ff, Joys s 16 ff, Koch 1950 s 75 ff. '■* Maurer 2 s 25, Joys s 20 f med not 2, Kolsrud s 126 f, Wisloff s 67. *•’’ Maurer 2 s 25 ff, Koht NHT 1924 s 130 ff, Kolsrud 133 f, Joys s 21, Wisloff s 70 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=