182 Som redan framkommit finns motsvarigheter till biskopens staf oc stol i den nordiska samhällsförvaltningen. Även när det gäller t.ex. kung och jarl finns ett direkt samband mellan investiturakten och förvaltningsegendomen. Tydligast är detta beträffande kungen. Denne dömdes —skildes — till kung, till kronan — investitur med krona — och kungadömet. Det senare motsvaras i bestämmelsen om biskopstillsättning i VgL I av ordet ivald. Liksom biskopen placerades kungen i stol. Av den domsformel beträffande kungadömandet, somåterfinns i UL, framgår, att kungen i och med investiturakten och domen dömdes till sin förvaltningsegendom, Upsala öd'^'- —kronans gods. Sambandet mellan ämbetstillsättning och förvaltningsmassa kan karakteriseras med hjälp av följande källsammanställning, som dels avser investiturakten, dels donation och böter till kung och biskop. BISKOP ”ber aghu han til krunu . . . ”{ja skal konongxr hanum sta\ i hand sxlia: ... ok i biskups stol SiCtticc” (VgL I R 2) ”han skötte b^gharr allxn byn till staffs oc stols'' (VgL IV 15:1) KUNG INVESTITUR skiliar” (ULKgl) DONATION ”taki halft kruna:" (HL ”oxa ... ok aura tva staf" (Forsaringen). BÖTER Kk 21:3) ”hwar sum . . . böta: krununni .XX. marker” (HL Kk 21:5). Biskopens staf oc stol motsvarar som förvaltningsegendom kungens krona, som denne erhåller vid investituren. I domsformeln i UL konkretiseras kungens kronoegendom av Upsala öd. På samma sätt, som biskopen erhöll staf oc stol vid tillsättningen, mottog kungen kronan, Upsala öd.^~ Ett talande exempel på denna parallellitet mellan kungens och bisköpens egendom är den tidigare anförda bestämmelsen i ögL: Nu blir kungens bryte dräpt i Upsala bo . . . Nu blir jarls bryte dräpt i Rods bo . . . Nu blir biskops bryte dräpt i stafs bo ok stols.’’^-^ Som E. •*- UL Kg 1. Till detta Olivecrona 1942 s 21 ff och nedan IV 2 b, 3 b. Cf ovan. ÖgL Dr 14. Cf ovan 1 c med not 34 ff och SdmL M35.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=