146 Sabina besök 1248.***'^ Alla dessa kyrkorättsliga föreskrifter, canoncs, dekret och dekretalhrev torde ha legat till grund för mer eller mindre privata samlingar av partikularrättstyp i de svenska stiften. Härtill kom sedan och delvis parallellt de stora kanoniska rättssamlingarna fr.o.m. Decretum Gratiani och de inhemska synodalstatuterna.'' När det gäller det äldsta skedet kan man särskilt nämna ett diplom från omkring 1080, där Gregorius VII ber den svenske kungen skicka en biskop eller en lämplig präst till apostoliska stolen för att lämna underrättelser om sederna i Sverige och få instruktioner angående de påvliga stadgandena.’*^ I samband med Wilhelms legation fastslås bisköparnas skyldighet att äga och studera Gregorius IX:s dekretaliesamling. Västgötakällan Statuta generalia, VgL IV 21, torde vara just en sådan sammanställning av olika kyrkorättsliga föreskrifter, hämtade från skilda håll, och gällande för Skara. Detsamma gäller Lydekini excerpter, VgL III. Det är sannolikt frågan omprivata uppteckningar av gällande rätt, hämtad från påvliga diplom, dekretalbrev, statuter och äldre landskapsrätter — i vissa fall sekundärt — och från Decretum. Även skilda synodalbeslut torde ingå i källorna. VgL IV 21 är knappast resultatet av ett eller flera synodalmöten, även om synodalbeslut ingår, och inte heller en kyrklig statutsamling, som kan antas ha legat till grund för VgL IL’** Motsvarigheter till sådana privata kyrkorättsliga uppteckningar finns i bl.a. England och Norge, s.k. dekretalsamlingar.-” Det har länge antagits att Lydekini excerpter är just en sådan privat rättssamling, där också utdrag ur Gratianus’ samling ingår.-' Att Statuta generalia är en dekretalsamling av liknande slag har emellertid inte uppmärksammats, trots att materialet i stor utsträckning är gemensamt med Lydekini excerpter. Samlingen har ofta —som namnet 18 b 18 b De olika skikten återspeglas hos K B Westman 1915 — se registret s VII f. Se även Hafström 1964 fr a s 38 ff. Till detta Beckman ANF 1912 s 84 ff, Fioltzmann s 344 ff, Sällström s 114 ff. Duggan s 24 ff, 66 ff, 116 f, 140 ff, 149 ff, Ericsson s 11, 35 ff. Nedan VI 4 b. ** DS 24. Cf ovan II 2 b med not 32. b DS 359. Ericsson s 7. Jfr Beckman ANF 1912 s 81, SEL 5 s XIVf. Se nedan. Holtzmann s 344 ff, 349 ff, 355 ff, 374 f, 376 ff, 383 ff. Duggan s 33 ff, 64 ff. 116 f, 124 ff, 134 f, 161 ff. Vandvik s 11 ff. Nedan VI 4 b. Till västgötakällorna, SEL 5 s XIV ff och 233 ff, Gummerus s 15 f. Till ovanstående cf Byskupa sögur 1 s 375 ff, fr a s 378 f. Se till detta Beckman ANF 1912 s 80 ff och Ur vår äldsta bok s 3 ff, SEL 5 s XV ff, 404 och parallellhänvisningarna i SGL 1 s 33 ff. Cf Wessén 1968 s 21 f. Till de källkritiska problemen, bl a kring VgL II, se Strandberg 1967 s 21 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=