100 I det svenska landskapssamhället följde biskopens ämbetsförvaltning till stor del helt andra principer. Hela biskopens förvaltning var i äldsta tid beroende av samhällets uppbyggnad och funktion. Detta gäller i hög grad hans förvaltningsdistrikt, stiftet, vilket är påvisbart redan när det gäller terminologin. I de anglosachsiska och nordiska källorna kan samma termer beläggas för biskopens förvaltningsdistrikt som för exempelvis kungens, jarlens och lagmannens. De vanligaste begreppen är dome, rike och välde. Dessa termer betecknar primärt ämbetsinnehavarens värdighet och maktställning, på samma sätt somprovincia m.fl. termer från den romerska förvaltningen. Därifrån är steget, liksom i den romerska rätten, inte långt till att använda samma terminologi om det förvaltningsdistrikt, det geografiska område, som knöts till denna värdighet och maktställning. De fornnordiska orden döme, rike och välde fick därför liksom liknande romerska förvaltningstermer en dubbelbetydelse: Dels innehavarens sociala och politiska värdighet och maktställning, dels det härtill knutna förvaltningsdistriktet.- Döme används som benämning på kungens, ealdormannens och jarlens värdighet och förvaltningsområde i de anglosachsiska källorna.'^ I nordiskt material är kungadöme en vanlig benämning.■* Jarldömet, som finns i många tidiga nordiska källor’, ersattes så småningom både sakligt och språkligt av hertigdömet.*^ I svenska källor återfinns också ordet lagmansdöme.’ På motsvarande sätt kan man belägga biskopsdöme som benämning på biskopens värdighet, maktställning och förvaltningsområde i både anglosachsiska*^ och nordiska** källor. - Beträffande döme Olivecrona 1942 s 34 not 56, Wessén 1958 s 63, Thors s 50. Till rike Fritzner 2 s 110 f m fl, välde SGL 1 s 37, Fritzner 3 s 843 f, Olivecrona 1942 s 35 ff. * Se t ex Stratman s 376 resp 185, Thors s 50. ^ T ex Hkr 1 s 94, 136, 198, 3 s 108, 396. I Sverige UL Kg 1, SdmL Kg 1, MEL Kg 5:5. Olivecrona 1942 s 20 ff. ® Hkr 1 s 136, 2 s 158, 3 s 329, Hirdskraa 16 m fl. * Cf E Hjärne 1947 s 25 ff, NoB 1947 s 81 ff, Tunberg 1945 s 280 ff, Rosén KL 6 sp 514. Se även JylL 3:8 och nedan c med not 46—47. ' Se t.ex. VgL IV 14:13, 15, om parallelliteten mellan biskops- och lagmansdöme även SdmL Add 1, MEL Kg 1, ovan II 2 b, nedan b. Cf Hkr 2 s 109 f. Husbondedöme och husfrudöme kan också beläggas i vissa källor, cf Olivecrona 1942 s 27 ff med not 46, L Carlsson 1965 s 99, Hellström STK 1967 s 239. Se även Svenska medeltidsdikter och rim77, 96, och Olivecrona s 34 f not 56. Också häradshövdingedöme finns i några senare källor. « ASC 616, 650, 660, 670, 676, 678, 690, 744, 745, 754, 755 m fl. * SdmL Add 1, MEL Kg 1, Hkr 2 s 109 f — ovan not 7 —, VgL IV 16: 4, 12,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=