89 hundareskyrkan och därmed hundaresprästen (prosten) åtminstone till en början varit knuten till en tunaort, är detta av stort intresse. Tyvärr finns inga egentliga uppgifter om hundaresprästen eller prosten vid huvudkyrkan från den tid som är aktuell, varför det inte är möjligt att via prästerna vid tunakyrkorna komma åt deras ställning inom kontraktet. Några gårdar med tunanamn, bl.a. Biskopstuna och eventuellt Hälsingtuna'', har också innehafts av biskopar.’^ b) Tunan och hundaret Tunanamnen i åtminstone Uppland hänger samman med namnen på menigheter och tingsdistrikt, i första hand hundare (skeppslag), sockenmenigheter och därmed möjligen den gamla tolftindelningen. I flera hundare och skeppslag finns en tuna, vars namn är direkt sammanbundet —primärt eller sekundärt —med tingsdistriktet ifråga.*** Detta hindrar emellertid inte, att det i samma hundare kan finnas också andra tunanamn av betydelse, ibland som sockennamn. Det är inte heller möjligt att idag belägga viktiga tunaorter i alla hundare i de aktuella landskapen. Frågan är alldeles för komplicerad för att kunna behandlas i de förenklade kategorier, som hittills använts inom forskningen, och mot vilka Holmberg vänder sig. För att inte denna framställning skall svälla är det emellertid nödvändigt att renodla vissa aspekter, även om dessa i sin tur bara utgör en liten del av helheten. För den fortsatta framställningen är det därför nödvändigt att göra reservationen, att verkligheten varit mycket mera komplicerad och mångtydig än vad som framkommer i det följande. Utanför Norden förekommer både tunan och hundaret med säkerhet också i England. Inom forskningen har man emellertid inte tagit någon hänsyn till det betydligt rikare material, som finns på anglobrosiani Fornvännen 1969 s 338 f. Holmberg uppfattar hundaresprefixet till tunanamnen i princip somsekundärt för att tunaorterna skall kunna åtskiljas. Ovan 2 c Hälsingekyrkan. Cf Dreijer 1953 s 53 ff. För England cf Cam 1944 s 76, 99 ff, där kungliga tunor förlänas till biskopen. Ombiskopens gårdar nedan III 4 b. Cf ovan med not 16. Se även Hafström Bygd och vildmark 1964 s 34 ff, KL 7 sp 77. Hafströms uppfattning om tunan som hundarets centrala kult- och tingsplats är mot bakgrund av vår brist på tillförlitliga källor kanske väl generell, även om det finns diplombelägg från senare tid om att hundarestlng hölls vid tunaorter. Hafströms tes om tunan som central kultplats, där efter kristnandet hundareskyrkan byggdes — cf nedan — kan inte anses bevisad, även om den otvivelaktigt har stöd i förekomsten av teomorfa namn på viktiga tunalokaler. Sambandet mellan tunan och hundaret (skeppslaget, häradet) har framhållits av flera forskare, t ex S Lindqvist och J Sahlgren —se sammanställningen hos Holmberg fr a s 17 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=