86 var lika lite som i Danmark eller Norge resultatet av något plötsligt maktbud eller politisk händelse. Stiften växte i stället fram kontinuerligt, efter vissa iakttagbara huvudprinciper. Sambandet med de svenska landen och landskapen är tydligt, likaså strävandena att bygga biskopskyrkan i anslutning till landets centralort. Med detta sammanhänger också biskopens och kyrkorättens beroende av den inhemska rätten och landstinget, alltifrån beslutet på tinget om kristen kult. Däremot kan politiska skeenden och direkta insatser av kungar eller andra stormän på många håll ha styrt eller påskyndat denna utveckUng. I korthet innebar utvecklingsgången, att större biskopsdömen successivt genomtillkomsten av nya biskopssäten uppdelades 1 mindre, 1 anslutning till sina beståndsdelar; De svenska landen och folken. I vissa fall torde biskopssätet från början inte ha placerats på sin slutgiltiga plats. Sålunda uppges i vissa engelskinfluerade källor, att västgötakyrkan haft sitt centrumi Husaby före Skara. Eventuellt kan här föreligga en motsvarighet till det tysk-engelska problemkomplexet Ifråga om Dalby-Lund. Möjligen kan ett liknande motsatsförhållande ha förekommit i Södermanland, med Tuna och Strängnäs sombiskopssäten. Denna teori är dock ytterst svagt belagd i källorna. En hypotes om att Östergötlands biskopar tidigare skulle ha bott i Vreta har likaså framförts. Med all sannolikhet flyttades Sigtunabiskopen till G:a Uppsala och därifrån vid mitten av 1200-talet till östra Aros, nuvarande Uppsala. Åbos föregångare som biskopsstäder har antagits vara Nousis eller Korois, eventuellt båda. Förutomden förmenta tysk-engelska konkurrensen kan bakgrunden till sådana flyttningar ha varit, att biskopssätet inte förrän kristendomen officiellt antagits av landstinget kunde förläggas till landskapets centralort. Dessförinnan kan det ha upprättats i anslutning till någon kunglig gård, såsom Adams skildring av Sigtunakyrkans tillblivelse låter förstå. Också politiska händelser och förvecklingar finns med i bilden. Biskopssätena kom till slut att förläggas vid landets huvudplats och tingsplats. Frågan är om kontinuiteten med eventuella hedniska kultplatser är av mindre intresse. Det väsentliga är att biskopssätet och landstlngsplatsen i stort kom att sammanfalla. Om sedan landstinget funnits på denna plats redan i förkristen tid är oväsentligt när det gäller det aktuella samspelet mellan biskopskyrka och landskap.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=