85 bl.a. på att man på vissa punkter har misstolkat Adam, och på att Adam delvis torde ha misstolkat de källor han själv måste ha haft om de faktiska förhållandena i Norden och att han utfyllt tomrumbland sina förlagor med spekulationer och gissningar. Att bilden är ännu tydligare under 1100-talet är självklart, eftersom vi då i Sverige har tillgång till flera diplom och eftersom vissa av de svenska biskoparna då torde ha varit infödda svenskar. De äldsta svenska biskopsdömena och biskopssätena känner vi från Adamoch från vissa 1100-talsdiplom, främst stadfästelsen av Uppsala ärkebiskopsdöme 1164, och Florensdokumentet. Bland de svenska biskopsdömena under 1000-talet kan västgötarnas biskopsdöme i Skara och Sigtunaepiskopatet med säkerhet identifieras. Diskussionen kring 1000-taIsepiskopatens omfattning är outtömlig, men det är ett faktum, att biskopsdömena i princip bygger på de mindre folken, (väst)götarna, eventuellt också östgötarna, och svearna. Dessutom nämner Adam biskopssätet i Birka och biskopsdömet i Hälsingland, som emellertid är osäkra storheter. Frågan här är omAdams uppgifter är riktiga, eller Oiii han har missuppfattat eller delvis feltolkat sina primärkällor. I princip kan både Birkaepiskopatet och Hälsinglands biskopsdöme ha existerat. 1000-talets biskopssäten tycks i vissa fall ha flyttats till nya platser. Också den för oss i stort okända anglosachsiska missionen utgör en stor osäkerhetsfaktor. 1100-talets landskapskyrkor växte framur de äldre biskopsdömena och omfattade ett eller ett par landskap. Skarakyrkan utgjordes under 1100-talet åtminstone av Västergötland, Linköpingskyrkan av östergötland och åtminstone så småningom Gotland. Västeråskyrkan omfattade i varje fall Västmanland, och Strängnäskyrkan i historisk tid Södermanland och Närke. Ifråga om Strängnäs utgör teorin omett tidigare biskopsdöme i Eskilstuna en osäkerhetsfaktor. Sigtunasätet flyttades med all sannolikhet under förra delen av 1100-talet till G:a Uppsala, och därifrån vid mitten av 1200-talet till östra Aros. Uppsalakyrkan omfattade förutom Uppland större delen av det kristnade Norrland. Omkring 1170 torde Växjökyrkan ha vuxit fram i anslutning till Värends lagsaga, troligen genom en delning av Linköpingsstiftet. Finland organiserades senast några år in på 1200-talet kyrkorättsligt med biskopsdömet i Äbo. Under 1100-talet fick kyrkorna i Norden nya organisatoriska och kyrkorättsliga förutsättningar att fungera genom upprättandet av de nordiska ärkebiskopsdömena. Ärkebiskopsdömet i Uppsala tillkom 1164 med de övriga landskapskyrkorna som suffraganbiskopsdömen. Landskapen i Sverige fick alltså från första början utgöra de naturliga förutsättningarna för stiftsorganisationens framväxt. Denna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=