XVI och staden har ined anledning därav velat kosta pä sig en ny l)ok, dyrbarare och praktfullare än den gamla, kdler den kan ha lörstörts eller rent av gått förlorad vid nägon hrand. I den nya laghok, som man då omedelbart anskaffade, har man då infört de båda tilläggen Kg 26 och K 27 om upplopp i staden, och redigerat om de viktiga registren för halkarna. Samtidigt har man också gjort en del andra smärre ändringar, omformuleringar och tilllägg i lagbokens text. På så sätt kan man förklara, att »Stockholms Lagbok» |hs A) representerar en egen tradition i textens form, tydligt skild från övriga äldre handskrifter (hs H m.fl.). »Söderköpings Lagbok» (hs B) iir så gott som fullständigt hevarad. Mellan fol. 84 och fol. 35 har dock två blad blivit utskurna, varigenom slutet av KmB och större delen av SkB har gått l('>rlorade (se s. 67 not 70). -\v E 19 finns endast de två första raderna (fol. 46 v): »Nu rakar husbonde aga sin hustru för hårt, så att hon ljuter diiden tlärav mot hans vilja.» Därefter har 9 rader (ungefär 1/3 sida) liimnats tomma (/iverst på fol. 48 rl IVir inskrivning av text. Detta måste tolkas så. att förlagan här har varit ofullständig. Ett mindre pergamentsblad ifol. 47) har senare infogats i hoken. där en skrivare från senare tid (140()-t.) har gjort en avskrift av stadgandet. Samma lucka i texten finns i flertalet äldre handskrifter av Stadslagen. 1/nligt Xaf. Beckman (Studier, 1917, s. 18 not) skulle orsaken vara reaktion mot de stränga straffen; skrivarna skulle ha lämnat tomrum »fiir att fa en mer rättfärdig avslutning ])a flocken än deras förlägg erlrjödo». Delta är i själva verket ('u myckel verklighetsfrämmande förklaring. En skrivare var ingalunda nagou lagstiftare. Han har varken velat eller vågat sakligt rcira vid den text, som han hade fått i uppdrag att kopiera. Det vore icke nagou sann skrivaranda. Aven om han kanske under arbetet tänkte ett och annat och kanske i sitt stilla sinne fann vissa bestämmelser underliga eller shitande. så aktade han sig noga för alt förfalska texten. Det låg honom helt fjärran. Alt samma lakun finns i flertalet äldre handskrifter är i stället återigen ett tecken på att Stadslagens text icke har blivit slutgiltigt fastställd. Texten i hs A och på det infogade bladet i hs B torde bero på eu senare komplettering.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=