XIII daterad till 1387. Därtill kommer, alt den av allt att döma är en av.skrift av Stockholms äldsta, förmodligen tidigt förkomna exemplar av denna lag. Som vanligt är i de fornsvenska lagarna, inledes också i Stadslagen de olika halkarna med ett innehållsregister, en förteckning över de i l)alken ingående flockarna, i ordningsföljd efter innehållet och sammanhanget (jch numrerade med motsvarighet i den följande texten. Ett sådant register kallas i hs B för en Tdbuld, en (iversikt. De olika halkarna liar i »Stockholms Lagbok» (hs A) regelhimdet överskrifter med samma form, t.ex. Köpnidld bdlker hdffver flockd xxxiiii. Flockarnas (kapitlens) antal anges sålunda inledningsvis redan i halkens överskrift. 1 »Söderköpings Lagbok» (hs B) har överskrifterna lika regelhimdet en annan formulering, t.ex. Iler bi/rids köpiudld bdlker. Tdbuld (varpå följer förteckningen (iver flockarna). Man får måhända ett intryck av att man befinner sig närmare ett tillstånd, då halkens innehåll och därmed också flockarnas antal ännu ej var definitivt fastställt. Olikheterna mellan de båda handskrifterna i halkarnas indelning och framför allt i flockarnas rubriker är fiirvånansvärt många. Om Kg 20 och E 27, som saknas i hs B, har redan talats. Köpmålahalken har i hs A 34 flockar, i hs B 37 flockar, beroende j)å att hs A:s fl. xiv i hs B har blivit uppdelad på två flockar och att dess fl. xxxiv i hs B motsvaras av tre flockar (fl. xxxv—xxxvii). Vad som hiir är ursprungligt, är icke gott att veta. Skejipsmålahalken (SkB) är i hs B fragmentarisk: två blad är hiir bortskurna (se nedan s. X\d). Den omfattar i hs A 20 flockar, i hs B har del varit 19 flockar. 1 Draiiamålshalken I iD 1) råder villervalla. 1 hs B har fl. i (enligt Tabula och hs .\) i texten blivit uppdedad j)å två flockar (fl. i och ii). El. i—viii i Talnda överensstämmer diirför med hs A men motsvarar fl. i—ix i texten av hs B. Sedan har emellertid 'Fahula (i hs B) en rubrik fl. ix, som icke har någon motsvarande text vare sig i hs A eller i hs B. Tabula och text kommer diirför att sliimma överens i fl. x—xv. Ils A har Dråpamålsbalken II (D II) har i hs B 17 flockar, i hs A 10. Fl. iii och iv i hs B utgör nämligen där en flock, 'rjuvahalken (TjB) har i hs A 20 flockar, i hs B 21 flockar, beroende på att den sista flocken i hs B har hrutits id i hs A till en egen balk, Dohhlarebalken. endast 14 flockar.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=