RB 13

175 tii^asle. Råclel lick vilsordel, alt seiiare ha beröniligeii hällrat sig i sjiilva sakerna. l)ärl<")r var del nu bara Iråga om att anmdlera j)rolokollen r()r all l’(■)rekolnlna allt inissiörslånd (all irring) nu ocb l'(”)r 1'rainliden. Sedan rådel bållil en enskild (iverläggning, 1’ramträdde kanslipresidenten Bengl Oxeiislierna med dess svar. Detta innehar en tidlsliindig underkaslelse ocb anslutning till aktionen. Ansbilligbeterna beklagades, men uttalandena birklarades aldrig ba tillkommit i medveten avsikt all inkriikla på Kungl. Maj:ts myndigbet. Rådel iimnade inge en egen 1’ramstållning till konungen. Ifråga om ständernas skrift hade del inga påminnelser all giira men anluill. all ständerna måtte tillfoga en lain till konungen, att allt delta skulle fiir evig tid aboleras, sänkas i evig glcimska ocb aldrig palalas. b’ll birsiik att dra fram birmildrande omsländigbeler gjordes dock av Rengl O.venslierna med undersliid av Lindscbiild genom en luinvisning till gammal ()cb ny lag. Då stiinderna i sin skrift åberopade lagen, vore det lämpligt, menade de, att även nämna den nya lag, som Kungl. MaJ:l ämnade låta birfatla. Detta vore så myckel nödvändigare, som den gamla lagen tillkommit i ett valrike oeb givit anledning till sådana anstiilligheler. l''()rs()ket tillbakavisades dock av lantmarskalken st^m framb()ll, alt da ständerna i sin skrift åberopat lagen, var detta som sl()d f()r konungens makt sålunda fiir konungens rätt att själv laga sitt råd (KgR 8) ocb för all konungen icke var lumden av ulan stod (iver lagen (i processen enligt KgR 4 ocb 'I'gR 21, 22). Då lantmarskalken efter uppvaktningens slut informerade SU om utgången, f(iranled(le rådets anhållan att ständerna i sin skrift skulle tillfoga en fiirbiin till konungen ett karakteristiskt meningsutbyte. Lantmarskalken ocb (iamén talade mot rådets anhållan. l']flersom konungen hade idlovat tillgift, argumenterade man, skulle en sådan birlKin innebära ett tvivel ])å Kungl. Maj:ts nåd. vSedan ärkel)iskopen samt Axel Wacbtmeister ocb Henrik I'alkenberg talat fiir rådets sak ocb del framhållits, alt man svårligen kunde avslå dess anhållan, då detta skidle kunna tolkas. s(un om man hade någon speciell avsikt mot rådet, besUil nlmot prolokollsidlalandena. Det gällde

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=