4i) Ilade alla iKklväiulisfa handliiiifar riklis^t r()rräl(ats av lekinaiiiuMi. sa var också dope! gilli^M. lladc »nr)dd()j)t'l» eljcsl i lonn rikli^M liMTiillals av honom ulan (herhiingande iara. så hade han visserligen syndal svårt genom all dcipa, men inlel tvivel råder om all dopet var giltigt. l ian tvivel var vägen till kyrkan under äldre lid otla hade lång oeh farlig, oeh ftir dem som hodde i skogstrakterna eller ute på (iarne var den del äv(‘n i senare lid, medan däremot kyrkorna ide pa shillhygden lago sa tält som kanske ingenstädes mera i Sverigi‘.^'® I fall av (»verhängande livsfara alåg det både enligt ^"gL I oeh kanonisk rätt l(■>r;ildrarne alt låta fiirrälta nikldop,^^ varvid gudfadern sknlle fih-riilla dopet, gudmodern hålla (oeh mottaga) hariud. kåiräldrarne fa nämligen enligt kanonisk rätt ieke själva d(")pa liarnel, om nagon annan står till ffirfogande.^’ oeh det är (inskviirt, all vittne finnes till dopet. Så hesliimmer modern kanonisk riill. ocdi traditionen hih' vara gammal. I Ky15:i 1. SI.1.1 . . .»/ vatten, oni vatten finns Harmd sknlle hallas »i vallen, om vallen finns». Stadgandet har varit f(')remål f(’)r viss diskussion. Sedan gammalt skiljer kyrkan mellan ieke mindre :in fyra dopformer: a) hela människan doppas ner i oeh under vattnet {snbiucrsio), h) människan dopfias ner i \atlnel, (immrrsio), e| dojivatlnel gjules ut (her henne [iufiisio) eller hon d) hlolt heslänkes med dopvattnet (o.s-per.sfo I.De håda fihslniimnda formerna äro ulan tvivel de äldsta. De symbolisera ■" llodiiini,' lår ofli kiin (l(")]>ii i nödlall: ee ‘Jd ocdi 24. 1). 1\' De eanseer.: Tliomas. Siiinina. III. (w, ä sc och rp. Ingen kan dö])a sig sjiilv, ieke ens i diHlslara, e. 4, .\. .4,42, kapillel lastslår urgammal h:i\d; 'riiomas. Summa, 111. (■)(). ad 4: rått avsikt alt d(')|)a måste finnas, ihni 111, (>4, 10 e|). ee. 21 oeh iiO 1). 1\’ /fe eon.s-eer..-Thomas. Summa. 111. 07. 4. ad 1: »I /u/e .sv' extra neeessitatis artieiiliini laieus haptizet. peeeat (inidein. tainen saerainentii/n ha[)lisnn eonfert . har Lnndald. Del medeltida \4istergötland, sid. 242. " \'gl. 1 Kyllä 1; e. 10. 1). I\’ De eanseer. oavsett vilken lid |)å året. .S(> Hel/haeh, l)as Reeht. sid. 140 oi'h C.j.e. ean. 742 § 4; Genieol. Inslitntiones Thi'ologia' Moralis. II, nr 140. llraim, I.iliirgisehes llandlesieon, s. v. Taiife. l)o|)förr:illaren kan sjiilv \;ilja formen, 'riiomas. Summa. 111. OS. S. t (ivolii ./. r. Ericsson
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=