77 iiii(lers()knini' är luklväiulig l’<')r afl man skall kiiiina mera inj^ående klarliii^^'a orsakssammanhan^'en i den prenssisk.i kriininalpolitikens iilveeklini' under hans regerinij[slid. På grund av Fredriks ställning som absoliil monark hade jn hans rerormåskådning en alldeles avgilrande betydelse lor reformpolitikens utformning. Detta le<ler över till den andra slutsatsen, nämligen att analyser av orsakssammanhangen bakom tillkomsten av upplysningstidens stralTlagsreformer <")verhnviidtaget måste kunna grundas oekså j)å detaljerade biografiska undersiikningar av de upplysta despoternas personliga motiv till reformerna: hur dessa motiv utbildades och hur de eventuellt fihåindrades. Vi återkomma till en dylik uppgift vid diskussionen av (liistav lll:s reformpolitik. ^’ad åter Fredrik den stores kriminalpolitik beträffar präglades detta sagt utan fiirsiik till bedihnningar av följderna av hans birändrade människosyn —å ena sidan av vissa humanitärt motiverade reformer, som motiverats i efterhand eller förebådas i hans dissertation, oeh å den andra av en effektiviserad avskräckningsmetodik. Hedan den d juni 1740 —på tredje dagen efter sitt regeringstillträde —avskaffade han sålunda tortyren ntom vid majestätsbirbrytelse. landslTuräderi och massmord.^' Genom kabinettsorder av den 27 juni och 4 augusti 1704 avskaffade han tortyren även vid dessa brott. De typer av grymma kvalificerade dödsstraff, som tidigare tilllämpats, begränsade han till två — stegling och bränning. Men han birordnade år 1740 att den dömde bire steglingen resp. bålets anländande skulle strypas av bödeln. Dcttd skulle emellertid ske sd omärkli(/t som möjli(/t, sd utt uvskrdckniiujseffekten ov straffet kunde upftrdtthdllasd-' den IC. Scliiniill, Geschiolilo. s. 2.')8. Densiounu', loc. rit. '•' Dcnsamim', (ifsi-liirliU*. s. ‘2.‘59. .Se även densamme. Kriminalpolilik . . . s. 29 f.. (I:ir lian avlryekl den kabinettsorder av den 11 12 1749, vari Fredrik uttryeklij'en motiverar relorinen med att man måste liilietiålla avskniekninsjseffekten av straffet. I'iir siirskilt kvatifieerade brott tilliit han alt lirottslingen stef^lades levande: ». . . es wiire denn das \’erl)rechen des Delinqiienten von solclier Enormité, dass die besonderen l instände cin (j<inz abnchciiticbcs Exempel erforderten. so dass dem Delinqiienten die Strafe, leliendig gerädert zii werden. besonders ziierkannt werden miissle». .\.a. s. 30. (Min kiirs.)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=