171 mosaiska rällen/' Del kan diirlT)!- antagas att kyrkans inriylande under de ar, då relorinen ifråga förbereddes, utgjorde en ålerliållande kraft. Vad åter de i den profana samhällsdebatten engagerade kretsarna beträffar är del anmärkningsviirt att vi i Sverige under 1700- ocb 1770-talen inte synes ba liafl några inliigg i debatten kring strafflagsfrägorna i den politiska debattskriftens form. som blivit allmänt utbredd i flera mellaneuropeiska länder. Nägra pristävlingar i straffrättsliga frågor av den typ, som börjat bli alltmer vanlig pä kontinenten, synes överhuvudtagel icke ha tillkommit i värt land under perioden ifråga. Dessa förbällanden —liksom det starkt begränsade utrymnu* som pressen ägnade straffrätlsfrägorna — lyda snarast pä att man i de vid sidan av kyrkan opinionsbildande kretsarna icke uppfattade behovet av en allmän strafflagsreform såsom särskilt angeläget. 1'åi IVirklaring härtill kan vara att leiderations- ocb benädningspraxis fortlöpande anpassat den faktiska straffrättsskipningen sä alt den i buvudsak motsvarade även dessa kretsars rättsmedvetande. Alt denna praxis medfiirt en betydande strafflindring i birbällande till stadgandena i 1784 ärs lag och senare tillkommen straffriiltslig lagstiftning har ovan visats. Såtillvida läg dä vägen iippen fö)r en strafflagsreform alt det icke kunde möta avgiirande binder att bringa praxis ocb stadgade straff i bättre överensstiimmelse med varandra. Ä andra sidan synes del opinionsmässiga underlaget bir en reform med en mera radikal målsättning ha varit svagt under decenniet närmast före 1770. Se nedan s. ‘27.S. Idistaka exempel pa att speciella brott och deras l)ek:iin])ande diskulerats i pressen linns. Barnainordsprobleniel berins l.ex. i llwail Nvit? llwa<l Nvir.’ år 1775 15,8 nr 181, 182, i samband med Gustav Ill:s inriittande av ett »Harn-Förlossniniis-Hus» för fattif^a barnafiulerskor i Stockholm, diir enlii't res,demcntet i första hand ogifta skulle mottagas. 1 övrigt är det mesl brott mot briinuvinslagstiftningen och »lurendriigerie», alltså smuggling, som beliandlas. Se t.ex. Dagligt .\Uehanda 1774 29 12 nr 298, 177,8 0/11 nr 2.54. 1770 20 2 nr 42 och liwad Nytt .' Itwad Nytt? 1775 12 1 nr 7, 8. Någon gång diskuteras iiven bek:im]>andet av amlra brott. t.ex. vårdslöshet med eld. Dagligt .\llehanda 1777 .8 11 nr 251 eller straffens utformning. Dagligt .\llehanda 177.8 17 .8 nr 0,8.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=