139 l);iriiin()rskorii:i hade som eii av sina speciella iippgilter aft hitriida vid imdersiikiiingeii av misstänkta harnamörderskor är det anfa^dii,M att Nordeiiheims manuskript utgör eu sammaulattuiug av deii uudervisuiug i ämnet, som haii gav sina elever, llärhir talar nämligen »projektets» karaktär av detaljerade medicinska råd och anvisningar till sådana som hade att »examinera» misstänkta harnamiirderskor. Tekniskt är skritten utformad som ett ytterligt detaljerat frågeschema med förklaringar till varlVir frågorna skidle ställas, och anvisningar om hur svaren skidle tolkas och i sin tnr fiiranleda nya frågor. En orsak till delta har tydligen varit att tlen misstänkta, om hon vore skyldig, antagits komma med uppgifter, som vore medicinskt orimliga, och alltså kunde visas vara liignaktiga. Nordenheim ville framfiir allt avshija metoder, varigenom kvinnor fiirdrevo foster resp. framtvingade IVidseln på sådant sätt att barnet dog under denna eller diulade barnet vid eller strax efter f(’)dseln på sådant sätt att dikten syntes ha varit naturlig. I’fiiver vissa mera primitiva metoder, sombarnamiirderskor sägas vanligen använda, anfiir Xordenheim andra mera utspekulerade och farliga. 1 detta hänseende må p. 19 nummer 9 13 i hans skrift citeras fik* att belysa de svårigheter, som undersiikare, aklagare och domstolar ställdes infiir. 9) »De mycket arge, pläga fiirkväva sine nyfiklda barn medelst svavelriik, då miirkes j)å lungorne svartbla fläckar, blodet är svart, koagulerat, och ystat, idvärfes finnes och hiir och da stigmata och sfocknad blod. 10) Ibland alla l)arnami)rderskornas argheter är det föregående och nn fölJande de linaste och sid)tilasle och därföre här i landet iinmi de obekantaste maner att fiirgöra sina barn, vårföre därefter vid domstolarne och under pågående rannsakning med stiirsfa fiirsiktighel måste frågas, pa det de intet måtte få för mycken kunskap därom, och siika att betjäna sig därav, dock l)öra de, som besiktiga barnen noga därom examineras. De taga långa smala nålar och ränna dem i fontanellen eller hjässan, varav barnet får ryckningar eller hjärtsprång och dör oförmärkt bort. de pläga ock sticka dem i tinningen eller bakom iironen eller i nacken, därest huvudet baklill fiistes vid birsta nackebenet. Ja, de pläga ock fiira som aro kuiiskii]) och fcirfarenhcl» (.Sverif’es läkarliisloria). Sc .Sveriges Liikartiisloria. 1<SS‘2. Svenskt Riografiskt lexikon. 1844 samt Svenska M;in och Kvinnor, del .> år 1!)4‘).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=