RB 10

104 i början av 1600-talet. Så mycket större betydelse fick Karl IX:s tillai'g till den år 1608 stadfästa utgåvan av Kr.L.L., vilka bl.a. innehöll den ur den mosaiska rätten hämtade regeln: »bni trollkona skall du icke låta leva.» Försök att närmare precisera trolldomsbegreppet och differentiera regleringen av trolldomsbrotten gjordes både i 1648 års »Förslag till straff i missgärningom och högmålom» och i 1665 års förslag till straffordning. Intetdera gav dock upphov till lagstiftiling på detta brottsområde. 1 1665 års stadga om eder och sabbatshrott bestämdes endast att trolldom och satansförhud skulle straffas efter lag och sedvana —genom ordet sedvana hiinvisade man till den praxis, som utbildats på grundval av äldre svensk lagstiftning och bibeln. 1 det flytande utvecklingsstadium, vari den dåtida straffprocessen befann sig, där man efter tyskromerskt miinster tillmätte erkännandet särskild betydelse och i extrema fall var beredd att använda tortyr ulan stikl av lag.'" fiirelågo i viss grad samma förutsättningar som på kontinenten i form av bristande rättssäkerhetsgarantier för en trolldomsIVu'- följelse i stor skala. Som bekant nådde den kontinentala häxpsykosen Sverige på 1660-talet, och under ett par decennier fingo häxprocesserna en vidsträckt utbredning, varvid dödsstraffet genom brännande å bål ofta tillämpades. Myndigheternas åtgärder voro också ägnade att sprida psykosen; särskilt talande är 1669 års påbud alt f()rböner mot trolldomen och mot djävulens härjningar skulle läsas i alla kyrkor vid alla gudstjänster och att man inrättade kommissorialrätter för avdömande av alla häxprocesser. Från dessa domstolar kunde överklagande ej ske, och de hade rätt att själva genast exekvera utdömda straff. Att häxpsykosen i slutet av 1670-lalet hejdades genom att en rationell kritik fäste uppmärksamheten på de ofta absurda vittnesmåhm och bekännelserna, betydde emellertid icke att man övergav tron på att trolldom kunde ske eller på de hårda avskräckningsmetoderna att bekämpa den. Enligt 1683 års krigsartiklar och t(>85 års sjöartiklar liksom i hovartiklarna av år 1687 stadgades att trolldoms- och vidskepelsebrott skulle bestraffas efter Guds och Sveriges lag. I 1734 års lag upptog M.B. ett stadgande (2: 1) vari -^ng. tortyrens användande i häxprocesserna se Mnnktell, a.a. (1939) s. 127 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=