RB 10

101 ideologiskt fenomen, som ledde till en överflödig straffskärpning på elt flertal områden.^ Att straffskärpningarna under 1500- och 1000-talen icke motsvarades av ett verkligt behov att genom höjd avskräckningseffekt motverka en ökad kriminalitet framgår av att lenteration av utdömda straff blev en så vanlig företeelse.® Även om underdomstolarna dömde efter lagen (Guds och Sveriges), och därför i stor utsträckning utdömde dödsstraff, måste det efter hand ha blivit allmänt bekant att överrätterna mycket ofta lindrade domarna. Därmed var avskräckningseffekten av de stadgade straffhoten väsentligt förminskad. 1600-talets och det begynnande 1700-talets straffrätt kom alltså att karakteriseras av en stor skillnad mellan lagstadgade och verkställda straff. Skillnaden mellan lag och hävdvunnen praxis var så betydande att man vid utarbetandet av 1734 års lag tvingades att väsentligen bygga straffrätten på i praxis utbildade regler, där särskilt Svea Hovrätts praxis blev vägledande.^® I avdelning l har pekats på vissa faktorer, vilka kunna antagas ha varit av allmän betydelse för utvecklandet av de hårda avskräckningsmetoderna under högmedeltiden och deras bestånd fram till upplysningstiden, nämligen avskräckningspolilikens onda cirkel och den kinnulativa effekten av ett samtidigt tillämpande av vedergällnings- och avskräckningsprinciperna.'^ Dessa faktorer kunna antagas ha i)åverkat också den svenska straffrättsutvecklingen. Men det är tänkbart att den skärpning av den svenska straffrättsskipningen som inträdde av ideologiska skäl genom reformationen hade större betydelse såsom orsak till be varandet av de högmedeltida avskräckningsmetoderna. \hssa andra faktorer av allmäneuropeisk räckvidd, som kunna antagas ha givit upphov till motiv hos lagstiftare och domare all * För littcralurcii kring rcceplit)nen av mosaisk rätt i .Sverige se S. Kjcillerstriiin, Guds och Sveriges lag under reformationstiden. Kjöllerström har i delta arbete hiivdat att begreppet »Guds lag» hade en mera begränsad innebörd ;in vad som tidigare antagits inom forskningen. Jfr .1. E. .\lmquist i Svensk Juristlidning. nr 1. Ittöl. * .Se om denna företeelse G. Olin, a.a., s. 823 ff. Olin, a.a., s. 807. “ .Se ovan s. 17 f. oeh 21 f.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=