i arbetslivet var det individer som slöt tjänsteavtal, i regel om en relation som präglades av ojämlikhet och där sanktionerna knöts till straffrätt och offentligrättslig politi. Problemen var inte unika för Sverige. De berömda civilrättsliga kodifikationerna på den europeiska kontinenten byggde regleringen av tjänsteförhållanden på den romerska rättens locatio conductio, som avsåg ett slags hyra. Ett antal olika typer avlocatio ansågs ha det gemensamma draget att avtalen gällde ett föremål (res). Föreställningen var att arbete kunde rättsligt behandlas avskilt från den person som faktiskt utförde arbetet. De avtalsmässiga utgångspunkterna stämde väl med den orealistiska föreställningen om anställning som ett förhållande mellan jämlikar. Men de kunde underlätta en distinktion mellan utfästelser om arbetet i sig och ett specifikt resultat av arbetet. Frankrike erkände visserligen tidigt att kollektivavtal var rättsligt bindande för individuella avtal, men rättssystemet kom inte att använda dem för att begränsa rätten till stridsåtgärder.40 I common law-länderna, som var mindre påverkade av romersk rätt, avvisades länge tanken på att över huvud taget tillämpa avtalsmodeller på relationen ”Master and Servant”. Under Blackstones ledstjärna fortsatte akademiker och domare att behandla förhållandet inom personrätt, bestämmelser för hushållsarbete och jordbruk användes för att reglera industrisamhällets arbetsrelationer.41 De viktigaste utländska impulserna under det tidiga 1900-talet har ofta ansetts kommit från Tyskland och i någon mån Danmark och Norge. 1910 erkände tyska Högsta domstolen, das Reichgericht, kollektivavtal som rättsligt bindande för den funktionär som undertecknat dokumentet42 och 1918 antogs den första tyska lagen om kollektivavtal. Därtill levererade tyska juristprofessorer omfattande litteratur och teorier om kollektivavtalets bindande kraft.43 Gemensamt för den europeiska diskussionen, dit Gustav Olin kan räknas, var att privaträttens individualistiska avtalsanalys allt mer ifrågasattes, från höger till vänster. Varken köp eller hyra accepterades som modell för anställningsförhållanden. Här är det viktigt att nämna Danmark, som representerade en särskild variant av symbiosen mellan avtal och status; anställning ansågs bygga på de individuella parternas fria vilja, men essensen konstituerades av kollektivavtal. Den uppkom genom ett riksomfattande avtal 1899 mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas stora organisationer, det så kallade Septemberforliget, vilket har sagts befästa föreställningen om att kollektivavtal ersätter individuella villkor som strider mot kollektivavtalet. I Sverige kom 1900-1911 många initiativ för att lagstifta om arbetslivet. Liksom i andra västeuropeiska länder gick de i huvudsak efter tre linjer, som oftast korsade varandra. För det första föreslogs nya straffrättsliga föreskrifter för att skydda strejkbrytare. 1893 kriminaliserades handlingar varigenom 31 mats kumlien 40 Göransson 1988, s. 142-155. 41 Kumlien 2004, s. 141-148 med där anförd litteratur. 42 Entscheidungen des Reichsgerichts in Zivilsachen, Band 73, s. 92, Adlercreutz, A 1954, s. 448 ff; Undén 1919; Hagerup 1919. 43 Adlercreutz, A 1954, kap. VII; Göransson 1988, s. 186, 188. Komparativa nedslag Högern börjar en omprövning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=