29 mats kumlien tolkas så blev det avgörande vilka sedvänjor eller etablerade positioner som kunde avläsas ur människors vanor och domstolarnas avgöranden.28 De nya, ”fria” tjänsteavtalen, som inte uppfyllde formkraven i legostadgan eller förordningen om näringsfrihet, skulle kunna täckas genom ett urval av reglerna avseende legohjon. Det handlade enligt Winroth om dolda villkor som hade en ”mera ur sjelfva aftalets karakter härledd väsentlig eller naturlig beskaffenhet”. Först i raden av de naturliga och därmed överförbara villkoren hörde arbetarens vidsträckta skyldighet att utföra beordrat arbete.29 Idén var besläktad med näringsfrihetsförordningens ord om ”tillämpliga delar”. Så höll Winroth den naturrättsliga traditionen levande, men bakom slöjorna av en förment opolitisk rättspositivism. Det kanske avspeglar tidsandan. Ur ett liberalt, rättsstatligt perspektiv kunde underkastelse i förhållande till en annan individ bara grundas på frivilligt samtycke. Winroths dolda, naturliga villkor om ojämlikhet och subordination föreskrevs inte av någon högre religiös eller sekulär auktoritet, utan han hittade dem som oskrivna löften, ett utflöde från de avtalsslutande parternas fria vilja. Det synsättet var kanske mer lättsmält ur medborgarperspektiv än Savignys utgjutelser omUrrechtenoch lemmar i mänsklighetens organism? Winroth värd att uppmärksamma som en personhistorisk länk. Som nämnts var han under sin tid i Leipzig nära knuten till Windscheid. Sedermera blev Winroth professor i civilrätt vid Lunds universitet, uppskattad föreläsare och en av Gustav Olins lärare på 1890-talet. Här tycks en god relation ha utvecklats, vilket framgår av att Winroth skrev ett intyg avsett att bereda vägen för en docentur åt Olin.30 Det arbetsrättsliga regelverket under det sena 1800-talet var visserligen obsolet men ändå inte totalt passivt inför tidens nya idéer och strukturer. Så avskaffades flera av husbondens traditionella remedier för att kontrollera sina underlydande: rätten att fånga in tjänare som avvek innan avtalstiden hade gått ut (1845),31 att aga vuxna tjänstehjon (1858)32 och att aga sin hustru (1864).33 År 1885 upphävdes dessutom kravet på att varje obemedlad person var skyldig att gå i årstjänst, och rekvisiten för tvångsåtgärder byttes från status (arbetslöshet) till asocialt beteende (lösdriveri).34 Utan risk för rättsliga sanktioner kunde man vägra att utföra order, det vill säga lägga ned arbetet. Hur skulle man rättsligt behandla de nya typerna av ”fria” arbetsförhållanden? Hur stort utrymme skulle parterna få att själva bestämma villkoren? Hur mycket av legohjonsreglerna borde överföras till de nya avtalen? Frågorna blev allt mer brännande. En faktor bakom det var att under decennierna runt 1900 kom ett andra industriellt genombrott. Ännu en gång förändrades villkoren radikalt för den samhällsklass som enligt Winroth var ”hänvisad till sitt arbete såsom inkomstkälla”.35 Det betydde försörjning för många, men också inflyttning till tätorter, trångboddhet och osunda miljöer. Arbetslivet förändrades. Tillväxten av stora företag försatte arbetarna i kollektiva, anonyma sammanhang. Konflikter mellan stad och land, mellan 28 Winroth 1878, s. 41-42. 29 Winroth 1878, s. 10. 30 Sundell 1987, s. 164; Petrén 1997, s. 6. 31 SFS 1845:11, § 2; Schrevelius 1857, s. 530; Adlercreutz, T 1971, s. 131. 32 SFS 1858:84; Pleijel 1961, s. 193-216. 33 Nelson 1988, s. 76. 34 Kumlien 1997, s. 223-227. 35 Winroth 1878, s. 81. Big Bang 2.0. Arbetarefrågan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=