RSK 9

äktenskapet. Eftersom återgång av äktenskap undantogs från de lagar från Tredje riket som upphävdes , kvarstod domens rättskraft även i Sverige. De före detta makarna sammanlevde emellertid, och sonen visste inte att han officiellt var utomäktenskaplig. Det erfor han först när han skulle ta ut betyg på pastorsexpeditionen, och blev tillfrågad vad han ville ha för efternamn.39 Genom faderns anhållan fick han tillbaka sitt ursprungliga efternamn.40 Efter att föräldrarna anhållit om att pastorsämbetet i Slottsstaden ”ville annulera anteckningen om återgång av vårt äktenskap, så att vi i kyrkoböckerna stå antecknade som äkta makar, gifta den / ”, beslöt dåvarande kyrkoherden Olle Nivenius denmars  att bifalla deras ansökan med motiveringen att “äktenskapet ingåtts i England i den form som lagen där föreskriver och --- en av makarna ej var tysk utan svensk medborgare vid återgångsdomens avkunnande”. Beslutet hade föregåtts av korrespondens med kyrkobokföringsinspektören Emil Ahrent och med UD:s rättsavdelning, som båda tillrådde beslutsvägen, i synnerhet som parterna “av åtskilliga känsloskäl” tycktes “hesitera” inför möjligheten att gifta sig en gång till.41 Eftersom beslutet inte överklagades vann det laga kraft, och makarna var på nytt gifta. Alla präster i Svenska kyrkan följde inte UD:s rekommendation att låta kontrahenterna underteckna en religions- och rasförsäkran, men offentlig kritik hölls tillbaka, liksom kritik mot Nürnberglagarna som sådana. Det förekom ingen debatt i riksdagen. Andra präster rekommenderade användningen av arierförsäkran så sent som på hösten . Jag använder och utvecklar Paul A. Levines teori om “bureaucratic resistance”42 Jag tillämpar den på den praktiska, byråkratiska  39 Intervju med Broni Mühl i Malmö 2003-03-04. 40 Malmö S:t Petri A IIa:113 p. 274. ”enl. faderns anh. 53 aug.15”. 41 Malmö Slottsstaden, bilagor till församlingsboken fol. 26/16, 42 Paul A. Levine, From Indifference to Activism. Swedish Diplomacy and the Holocaust, 19381944. 2nd ed. 1998. Teoretiska perspektiv och kyrkohistorisk betydelse

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=